Sida 2 av 5

1984 – ”äntligen” i Sverige

26 februari 2020 / kristoffer / Inga kommentarer

Jag har tidigare skrivit om lagförslaget som regeringen Löfven tog fram. Lagförslaget innebär kortfattat att polisen ges möjligheten att installera trojaner på bland annat mobiler och datorer. Lagförslaget har fastslagits, och kommer att bli lag från och med den 1 april i år. Det innebär att Sverige får ett övervakningssamhälle mer likt det som beskrivs i Orwells roman “1984”. Vill man läsa mer i lagförslaget, så kan man besöka Riksdagens webbplats om “Hemlig dataavläsning”.

David Massi, advokat och känd från bland annat YouTube-kanalen Advokatsnack, tog upp denna lag i sin kanal. Vad problemet med lagen är, är att polisen på mycket godtycklig basis kan genomföra så kallad “hemlig dataavläsning”. Personer som både är “skäligen misstänkta”, och även eventuella kontakter till dessa “skäligen misstänkta”.

David förklarar på ett mycket pedagogiskt sätt att “skäligen misstänkt” är den lägsta graden av misstanke som en person kan ha. Att även personer, som kanske kan ta kontakt med dessa skäligen misstänkta, kan bli föremål för “hemlig dataavläsning” är mycket skrämmande. För en enskild person är det ett mycket stort integritetsintrång att bli föremål för det.

Att installera trojaner, virus och genomföra s.k. “zero-day”-attacker hör enligt mig inte till brottsbekämpande myndigheters uppgifter. Andra frågor som jag kan se är om myndigheter har de kunskaper som krävs att använda sådana verktyg som lagen ger rum till. Istället bör man lägga fokus på samarbete mellan myndigheter, både nationellt men även internationellt.

Dessutom anser jag att brottsförebyggande och -bekämpande myndigheter i större utsträckning behöver arbeta mer proaktivt mot att personer blir kriminella. Som jag nämnde i mitt tidigare inlägg om just lagförslaget, som det var då så kommer det inte spela någon roll om man själv anser sig ha ”rent mjöl i påsen” eller inte. Det är trots allt inte man själv som bestämmer vad som är det – utan någon annan.

Även om du som läser har “rent mjöl i påsen” kanske har en bekant som inte har det? Råkar den personen vara skäligen misstänkt för brott så finns det en stor risk att polisen då har rätt att genomföra “hemlig dataavläsning” på dig.

Säkerhet och publicitet – mina tankar

21 februari 2020 / kristoffer / Inga kommentarer

Jag lyssnade för ett tag sedan till en video från YouTube-kanalen Chris Titus Tech som fångade mitt intresse. Själva videon handlade om en säkerhetsforskare som publicerade en s.k. zero-day-bugg som fanns i fönsterhanteraren KDE. Själva buggen patchades inom 24 timmar. Säkerhetsforskaren publicerade säkerhetshålet publikt, antingen utan eller samtidigt som han tog kontakt med utvecklarteamet.

Enligt mig, och även kanalens huvudperson, så var det inte ett jättebra beslut. Framförallt handlar det om att forskaren inte gett utvecklarna tid att täppa till säkerhetshålet innan informationen gjordes publik.

Jag anser att utvecklarna bör få en chans att fixa en patch till säkerhetshålet som uppdagades. Detta innan publikation om fyndet. Jag anser att det handlar om att minimera risken att säkerhetshål inte ska kunna användas av (ondsinta) personer och/eller organisationer så länge säkerhetshålet finns. Det finns andra som (tyvärr) inte riktigt håller med denna åsikt.

Jag tycker att det är i allas intresse att säkerhetshål täpps till snarast möjligt. Samtidigt anser jag att när dessa uppdagas att utvecklaren av mjukvaran uppmärksammas på det privat, via ett meddelande eller e-post. Då minimeras risken att potentiellt ondsinta personer och organisationer får kännedom om sårbarheten innan den är åtgärdad, och därmed ökar risken för att dessa utnyttjar den. Jag säger inte att det är en garanti för att sårbarheterna inte kommer att användas, däremot tänker jag att färre ondsinta personer blir medvetna om det och därigenom blir det färre som riktar illasinnad kod mot sårbarheten.

Bild av en kanal omgiven av tegelhus. Vädret är mulet, men några solstrålar sticker fram. — BIld av Udo från Pixabay

Januariavtalet sett ur ett bostadsperspektiv

3 december 2019 / kristoffer / Inga kommentarer

För att fortsätta mitt tidigare inlägg om filmen Push, tänker jag att det vore intressant att kika på januariavtalet utifrån ett bostadsperspektiv. Samtliga större organisationer i Sverige som är intresseorganisationer inom området har åsikter om avtalet, både sådant som är bra och mindre bra. Innan jag skriver inlägg om avtalet kommer jag också att nämna hur dagens system ser ut.

Nedan nämnda organisationer är de största intresseorganisationerna vad gäller hyresbostäder i Sverige. Jag skriver med vilka de är för att enklare kunna hänga med i texten.

Sveriges Allmännytta, tidigare SABO, är en intresseorganisation för kommunala bostadsföretag. De har över 300 anslutna medlemsorganisationer.

Fastighetsägarna, tidigare Sveriges Fastighetsägareförbund, är en intresse- och branschorganisation för privata ägare av lokal- och bostadshyreshus, industrifastigheter samt bostadsrättsföreningar. De har cirka 15 000 anslutna medlemsorganisationer.

Hyresgästföreningen, tidigare Hyresgästernas riksförbund, är en medlems- och intresseorganisation för hyresgäster. De har över 530 000 medlemmar.

Dagens hyressättningssystem (vad gäller hyresrätter)

Idag finns i Sverige olika hyressättningssystem. Dessa system skiljer sig åt när själva fastigheten är bebyggd.

Befintliga lägenheter

Kanske det mest använda idag är bruksvärdeshyra. Bruksvärdeshyra innebär att man tar lägenhetens skick i beaktande, hur lägenheten är utrustad, och även sådant som är av vikt för boende i den specifika orten. Tanken med systemet är att likvärdiga lägenheter skall ha likvärdig hyra inom orten där den befinner sig. Värdet förhandlas fram genom ombud för fastighetsägarna och hyresgästerna.

Det finns även en vidareutveckling av bruksvärdessystemet, som kallas för systematisk hyressättning. För hyresgästerna ska den systematiska hyressättningen också innebära att man får en bättre förståelse för hur hyran är uppbyggd. Detta kräver förstås en god inventering av redan existerande lägenheter, för att man sedan under förhandlingarna skall nå till bra beslut. Mer information hos Sveriges Allmännyttas och Hyresgästföreningens webbplatser. Hyresgästföreningen har även på deras webbsida publicerat en handledning för systematisk hyressättning [PDF], som Fastighetsägarna, Sveriges Allmännytta och Hyresgästföreningen enats om.

Egensatt hyra – vid nyproduktion

Vid nyproduktion av lägenheter kan fastighetsägare idag fritt sätta en hyra, utan överenskommelse med hyresgästorganisation. Hyresgästen kan i så fall pröva den satta hyran i hyresnämnden, som är en slags domstol. Det kan maximalt gå vidare till hovrätten för prövning, när hyran inte är förhandlad. Beroende på bedömning av domstolen kan hyran fastställas, sänkas eller höjas för hyresgästerna. Nyligen rapporterade Hem & Hyra om en unik dom i Uppsala, där hyresgästerna fick tillbaka mellan 1 400 – 1 500 kr för normalstora treor.

Presumtionshyra – ett mellanting

Fastighetsägare kan också komma överens med hyresgästorganisation om att sätta en s.k. presumtionshyra för lägenheterna i fastigheten. Denna möjlighet har fastighetsägare haft sedan 2006. Presumtionshyra innebär för fastighetsägare att man kan ta ut en högre hyra än vad bruksvärdet skulle tillåta – samtidigt som man inte får använda lägenheten då man jämför hyror i bruksvärdessystemet. Tanken med den högre hyran är att fastighetsägaren skall få tillbaka för de utlägg man har haft vid produktionen av lägenheterna. Rätten till den högre hyran har fastighetsägaren i 15 år. Mer information finns hos Sveriges Allmännyttas och Hyresgästföreningens webbplatser.

Statligt investeringsstöd

Från hösten 2016 har fastighetsägare även kunnat ta ut ett statligt investeringsstöd vid nyproduktion. Detta med stöd av förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. Detta var möjligt att ansöka om framtill januari i år, tills att riksdagen fattade budgeten för året 2019. Stödet har därefter kommit tillbaka, men inga nya riktlinjer har inkommit. Fastighetsägaren får då ett visst stöd, under förutsättning att hyran är något lägre än vad som skulle gällt vid nyproduktion.

Dessa är de viktigaste bitarna att hålla koll på anser jag, vad gäller hur hyran sätts för hyresrätten idag.

Januariavtalet

I inlägget kommer jag att fokusera på denna överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna enbart i bostadsfrågan, som tas upp i fem punkter. Därmed kommer jag inte att ta med övriga punkter som finns i avtalet.

Jag citerar det aktuella stycket från Januariavtalet nedan och därefter kommentarer från intressenterna.

Fler bostäder behövs för att underlätta för ungdomar att få sin första bostad, för människor att flytta dit jobben finns och för att bryta den växande boendesegregationen. […]

44. Reformera hyresmodellen. Fri hyressättning vid nybyggnation införs. Hyran inom dessa bestånd sätts efter en inledande period enligt en tariff grundad på jämförbara nybyggda objekt med en gradvis anpassning för att uppnå förutsägbarhet eller genom gängse förhandling. Fastighetsägaren väljer vilken av dessa metoder som tillämpas (Utredning 2019-2020. Ny lagstiftning på plats 1 juli 2021). Låt lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag i hyressättningen. En kommission ska kartlägga den varierande tillämpningen av lägesfaktorn mellan olika orter och föreslå lämpliga åtgärder från statens sida i de fall (på de orterna) det konstateras att lägesfaktorn inte beaktas i tillräcklig mån. (Kommission tillsätts våren 2019. Slutsatser presenteras före 1 januari 2021). Förhandlingssystemet för befintliga hyresrätter reformeras för att fungera mer effektivt med, ett oberoende skiljedomsförfarande som vid tvist avgör vad som är en rimlig årlig höjning samt tidsgränser för förhandlingar som kombineras med ekonomiska sanktioner när dessa inte hålls (Ds våren 2020. I kraft från 2021).Ge hyresvärden och hyresgästen en större frihet att komma överens om hur till-och frånval ska prissättas(förslag finns i Tillvalsutredningen SOU 2008:94 respektive lagrådsremiss 27 juni 2014) (Proposition våren 2019). Höj straffen för försäljning av svartkontrakt och kriminalisera köpen (Utredning 2020-2021 Ny lagstiftning 1 juli 2022)

45. Ta bort flyttskatten […].

46. Genomför omfattande regelförenklingar för att förenkla och förkorta planprocessen och därmed göra byggandet snabbare och billigare. […]

47. Gör om investeringsstöden för hyresrätter. Stöden koncentreras och effektiviseras samt riktas om mot hyresrätter i hela landet.

48. Ställ minimikrav vid byggande utifrån ett livscykelperspektiv. Öka byggande i trä. Inför krav på klimatdeklarationer för klimatbra byggande (Uppdrag till Boverket hösten 2019. Krav från 1 januari 2022.)
Utdrag ur Januariavtalet

Sveriges Allmännytta

Sveriges Allmännytta har kommenterat januariavtalet via deras VD i en rad punkter. Gällande punkten om friande hyressättning ställer man sig frågande.

Förslaget om fri hyressättning vid nybyggnation är oklart. Redan idag har fastighetsägaren rätt att själv bestämma hyran i nya hus. Frågan är om man avser att minska konsumentskyddet i hyreslagen. Är ambitionen att ersätta bruksvärdessystemet med ett tariffsystem, så går vi mot en statlig hyresreglering, som nog ingen i branschen önskar.

Man kan också fråga sig vad man vill uppnå med reformen. Kraftigt ökande byggpriser har redan idag drivit upp hyrorna i nyproduktionen till en nivå som närmast motsvarar den som en marknadshyra skulle ligga på. Generellt sett finns knappast någon efterfrågan eller betalningsvilja för nya hyresbostäder med högre hyra än idag. Allmännyttan eftersträvar inte en möjlighet att ta ut ännu högre hyror i nyproduktionen. För oss är det viktigaste att pressa ner byggpriserna så att hyrorna hamnar på nivåer som gör att fler människor kan efterfråga bostäderna.
Anders Nordstrand, VD för Sveriges Allmännytta, dåvarande SABO

Anders Nordstrand beskriver också problematiken att staten går in och styr i bostadsmarknaden, i stället för att den får styra sig själv. Som tidigare nämnt, så finns det redan ett etablerat förhandlingssystem i Sverige. Det finns redan ett pågående arbete mellan Sveriges allmännytta, Fastighetsägarna och Hyresgästföreningen för att förbättra nuvarande system.

Men det behövs fler åtgärder och därför bedriver SABO tillsammans med de privata fastighetsägarna och Hyresgästföreningen ett gemensamt arbete för att göra förhandlingssystemet mer effektivt och stabilt. I det arbetet ingår att utveckla ett oberoende tvistelösningssystem. Vi ser detta som mer effektivt än ett offentligt skiljedomsförfarande, bland annat för att det måste finnas genomarbetade grunder att relatera till när tvister avgörs.Anders Nordstrand, VD för Sveriges Allmännytta, dåvarande SABO.
Anders Nordstrand, VD för Sveriges Allmännytta, dåvarande SABO.

Vidare berättar Sveriges Allmännyttas VD att det saknas information om vad som görs med personer utanför den ordinarie bostadskön. Däremot tror han att regeringen kommer att prioritera frågan i framtiden.

Fastighetsägarna

Fastighetsägarna har också kommenterat januariavtalet via deras samhällspolitiska chef, Martin Lindvall. Generellt sett är Fastighetsägarna positiv till förslagen avtalet, även om man har några frågetecken.

Begreppet tariff väcker många frågetecken. Om det ska tolkas som ett system inspirerat av den tyska modellen så tycker jag det är bra. Där kan hyresvärd och hyresgäst komma överens själva om hyran och lokala tabeller, hyresspeglar, som utgår från andra fritt överenskomna avtal för olika lägenhetskategorier ger vägledning för både värdar och konsumenter. En sådan reform, med friare hyressättning och ett bevarat konsumentskydd, vore ett värdefullt steg i rätt riktning.Martin Lindvall, samhällspolitisk chef för Fastighetsägarna.
Martin Lindvall, samhällspolitisk chef för Fastighetsägarna.

Fastighetsägarna anser att det är bra om lagstiftaren räknar in vilka faktorer bruksvärdet tar in. I lokala sammanhang är man mer osäker, då januariavtalet syftar till att öka betydelsen av lägenhetens läge och kvalité. Martin berättar också att marknaden är bättre att ta fram hyresnivåer än lagstiftaren.

Hyresgästföreningen

Hyresgästföreningen är starkt emot just delen kring marknadshyra som nämns i januariavtalet. Föreningens tidning, Hem & Hyra, har skrivit ett flertal inlägg om januariavtalet, dess påverkan på hyresrätten och även föreningens ställning kring avtalet. Hyresgästföreningen anser att marknadshyra är ett hot mot den svenska modellen med förhandlade hyror.

Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen, uttrycker följande kritik om marknadshyra i januariavtalet, enligt Hem & Hyra:

Det är lite intressant att det är en reform som går mot marknadshyror där man snabbt inser att det behövs regleringar. Men det är oklart hur denna tariff ska utvecklas och hur den ska komma till? Ska vi ha riksdagsdebatter där vi diskuterar hur mycket hyran ska höjas?
Erik Elmgren, Förhandlingschef Hyresgästföreningen, enligt Hem & Hyra

Föreningen har tagit fram en rapport av vad marknadshyror skulle innebära för samhället. De djupdyker vad de innebär för de större städerna Stockholm, Göteborg, Halmstad och Helsingborg. Enligt rapporten kommer marknadshyror att innebära, med få undantag, kraftiga hyreshöjningar.

Hyresgästföreningen ifrågasätter även andra delar ur januariavtalet, mer specifikt reformen i hyresmodellen. Exempelvis hur man tänker sig att lägenheternas kvalitet och läge få ett större genomslag, då det man redan kan ta det i beaktande vid en systematisk hyressättning.

Samsyn i vissa hänseenden

Det finns trots allt några delar som samtliga intressenter är överens om. Det handlar om att höja straffen för försäljning av svartkontrakt och kriminalisera köpen. Samtliga intressenter anser att det är en bra del i januariavtalet.

Alla är också överens om att det är bra att ge hyresgästen större inflytande över hur till- och frånval ska prissättas.

Om den fria hyressättningen kommer leda till en reglering, så innebär det att ingen intressent skulle vara för. Fastighetsägarna är ju annars försiktigt positiva till den fria hyressättningen, men är något försiktiga med sitt uttalande på grund av att det inte finns uttryckt hur regeringen har tänkt att hyressättningen skall vara friare.

Sveriges Allmännytta är mer negativ, och går mer i Hyresgästföreningens riktning kring den fria hyressättningen.

Mina tankar och åsikter kring januariavtalet

Ämnet är som du märker rätt komplext. Jag själv anser att det vore bättre om aktörerna själva får komma överens kring hyressättningen. Dessutom finns det redan ett trepartssamtal kring tvistelösningen, när förhandlingarna inte går i lås.

En helt fri hyresmarknad riskerar till att skapa förutsättningar för s.k. social housing. Det innebär att socioekonomiskt svaga i samhället blir tilldelade ett visst boende. Sammantaget kan det leda till att vårt samhälle blir mer segregerat än vad den redan är.

Jag är lite förvånad över att man vill ge sig in i bostadsfrågan i kanske något fel ände. Sveriges Allmännytta beskriver att ökade hyror beror till stor del på ökade byggpriser. Det är något regeringen borde ta större hänsyn till. Andra faktorer som också spelar in är sådant som är mer lokalt påverkansbart, såsom VA-taxor, avfallstaxor med mera. Tyvärr verkar man inte se helheten. Det viktigaste vore dock för politikerna att kanske göra en nulägesanalys istället för att börja göra krav. Därefter anser jag att man kan komma med nya krav på lag och förordningar.

Med tanke av tidigare inlägget kring filmen Push, blir jag också fundersam kring förvaltare som köper upp fastigheter i syfte att flytta bort befintliga bostadsbestånd. Eller de bestånd där bostadslägenheterna istället blir lägenhetshotell, vilket också Hem & Hyra rapporterat om i en serie.

Samhället står, som jag ser det, inför en mångfacetterad problematik. Problematiken måste lösas på ett ansvarsfullt sätt där samtliga intressenter ska få komma till tals. Vi måste ha bostäder för alla i samhället, både för de väl och mindre väl bemedlade då det är en grundtrygghet för alla.

Tre staplar med mynt. På två av staplarna har en 50 €-sedel vikts för att efterlikna ett tak över staplarna. — Bild av Rudy and Peter Skitterians från Pixabay

Filmen Push – när bostäder blir finansiella tillgångar

24 november 2019 / kristoffer / Inga kommentarer

Nyligen såg jag en dokumentärfilm vid namn ”Push”, som är regisserad av Fredrik Gertten. Gertten har tidigare varit med och gjort filmer som ”Blådårar” och ”Bananas”. ”Push” hade premiär den 8 september 2019 och handlar om hur bostaden – som är en mänsklig rättighet – sedan 2008 har alltmer börjat bli en finansiell tillgång, och vilka konsekvenser det har för samhället.

Push visar FN:s rapportör i bostadsfrågor, Leilani Farhas arbete. Man får se hur situationen ser ut i bland annat Toronto, London, Uppsala och Berlin bland andra städer i världen.

Filmen belyser hur investerare köper fastigheter i bostadsområden i syfte att tjäna pengar på fastigheten. Det kan handla om att fastighetsägarna rustar upp i områden för att tvinga människor att flytta på grund av att invånarna sedan inte har råd att bo kvar med den nya hyran.

Investerarna kan också köpa fastigheter utan att rusta upp dem – och istället ha fastigheterna som en tillgång. Ett exempel som visades i filmen var palatser i Notting Hill i London, som ligger ett par kvarter bort från Buckingham Palace. I palatsen bodde förr engelsk adel, såsom lorder. Dessa köptes ut av utländska investerare. Numer är flera av dessa fastigheter tomma, för att de ”ökar i värde” för ägarna.

Filmen beskriver också hur människor tvingas bort från deras hem i Toronto. Det gäller inte enbart arbetarklassen, utan även medelklassen i staden. Priserna har under de senaste åren ökat markant på mark i Toronto. Kostnaden för bostad har där ökat med 425 % de senaste tre decennierna.

”Push” visar även läget i Sverige, i Uppsala. Där får man besöka ett bostadsområde som ägs av Carnegie. Hyreshusen ser inte mycket ut för världen, men lägenheterna renoveras efter att tidigare hyresgäster flyttar, vilket tillåter hyreshöjningar för den lägenheten. Vad gäller husens yttre så ser området kanske inte ut som det ”lyxigaste”.

Sammantaget kanske man kan säga att människor tvingas bort från deras boende. Det gäller inte enstaka individer, utan hela samhällen.

Något som jag anser det gör ännu mer chockerande är att allmänna pensionspengar enligt filmen används för denna typ av investeringar. Filmen tog fram ett exempel av ett bostadsområde i Korea där ett helt samhälle blev tvunget till att flytta på grund av riskkapitalister. Bland ägarna bakom riskkapitalistbolagen finns bland andra amerikanska pensionsfonder.

När hela samhällen tvingas bort på grund av finansiella investerare börjar jag fundera på hur människor tänks bo i framtiden. Det finns ett stort behov av bostäder, till en rimlig kostnad. Konsekvensen av fastighetsuppköpen gör att människor som har råd att bo tvingas arbeta mer, nuvarande samhällen löses upp, att unga människor inte har möjlighet att flytta hemifrån. Som du kan läsa blir det många problem i slutändan.

Fredrik Gertten har blivit intervjuad av Jan och Caroline Bolmeson i deras Youtube-kanal om situationen. Själva intervjun är mycket intressant att lyssna på. Det rekommenderar jag varmt även om videon är lång, drygt 1h 15m. Länk till videon nedan:

https://www.youtube.com/watch?v=Ip8jGnlfUQc

Vill man istället läsa intervjun, så finns den transkriberad hos kanalens skapare:

https://rikatillsammans.se/om-dokumentaren-push-hur-bostader-blev-investeringar/

Bild av en laptop som visar många tecken och reflekterar en person i en huvtröja. — BIld av vicky gharat från Pixabay.

Regeringen med Löfven vill kunna hacka dig

23 oktober 2019 / kristoffer / Inga kommentarer

Computer Sweden skriver att inrikesministern har framfört ett lagförslag om att Polisen skall få genomföra “hemlig dataavläsning”. Såsom artikeln är formulerad skall polisen ges möjligheten att installera trojaner på bland annat mobiler och datorer.

Just nu har förslaget gått till remiss till lagrådet. Om det går igenom så kan denna typ av hacking tidigast påbörjas 1 mars 2020.

Vad är farligt med denna typ av “hacking”?

Som IT-intresserad person och som också anser att säkerhet är viktigt börjar varningsklockor ringa i mitt huvud.

När man ger myndigheter olika möjligheter att utnyttja svagheter i system kommer dessa att missbrukas. Något som uppdagades för några år sedan var insamlingen av data som NSA genomförde. Detta genom att missbruka sina befogenheter som myndighet.

Enligt artikeln ska polisen enbart genomföra detta mellan 50-100 gånger om året då det är resurskrävande. Kostnaden beräknas vara ca 100 miljoner kronor.

När svagheter utnyttjas, och man skapar verktyg för dem, kommer man att öppna upp för så kallade “black hat hackers”. Dessa kommer med största sannolikhet att utnyttja de sårbarheter som polisen – eller andra myndigheter – installerar på enheter. Det kan hända att “cracker”-grupper får tag i dessa verktyg och sprider vidare. Vad gäller NSA-incidenten så har Shadow Brokers spridit NSA:s verktyg

Även andra nationer kan utnyttja dessa sårbarheter för att hacka enskilda eller flera individer. För att nämna ett exempel så skrev NY Times att kinesiska statssponsrade “crackers” innan andra för att sedan hacka USA.

Vad ska man göra istället?

Enligt min mening bör man arbeta mycket mer proaktivt mot att personer blir kriminella. Att gå i samma spår som NSA anser jag inte vara bra alls. Alla kommer att bli negativt påverkade av detta.

Oavsett om man har “rent mjöl i påsen” eller inte kommer det inte att spela roll. Det är trots allt inte man själv som bestämmer vad som är “rent mjöl i påsen”. Det är alltid någon annan.

Som man också kan konstatera gällande det som hände med NSA och de kinesiska hackarna, så kan verktygen användas gentemot polisen istället. Det kan betyda att information som polisen anser vara säkerhetsklassad eventuellt kan läcka ut utifall deras egna enheter blir installerade av dessa trojaner av någon annan, som sedan spionerar på polisen.

Om jag kan ge regeringen ett råd, vore det följande: gör om och gör rätt.

Siluett av en man i kostym som sitter. — Business man av Tumisu. Licens: CC0.

Vad är bra ledarskap i en organisation?

28 juni 2018 / kristoffer / Inga kommentarer

Jag tror att de flesta goda ledare ofta tänker på hur de kan förbättra sitt egna ledarskap. Själv har jag framförallt erfarenhet genom ordförandeskap i föreningar – som har sina krav och förutsättningar. Men det är inte enbart i ordförandeskapet som man behöver vara en god ledare, det gäller även chefer.

En artikel som tar upp ledarskap för chefer är Lägg ned ”chefandet” som publicerades 21 juni i år i tidningen Arbetsliv. I artikeln intervjuades psykologen Sara Ingvarsson, som menar att många böcker inom ledarskap inte överensstämmer med forskningen. Vad som är viktigt är att kunna lyssna på sina medarbetare, och veta vad man ska lyssna efter i sin bransch.

Som jag tolkar artikeln är det farligt att bli alltför självcentrerad. I grund förstår jag att man vill utveckla sig själv. Jag förmodar dock att det handlar om att man fokuserar mer på hur man fungerar till sådan grad att man uppfattas som självcentrerad.

Något tips när man vill förbättra ledarskapet och ofta dyker upp är återkoppling. Tidningen Kollega har listat upp hur man återkopplar på bästa sätt i artikeln Chefer leder inte som de tror. Några tips från den artikeln är att återkopplingen skall vara meningsfull för medarbetaren. Med återkopplingen ska alltså medarbetaren bli bättre på sitt jobb. Övriga tips som ges är hur man framför sin återkoppling, och vad som är rätt forum att framföra denna i.

Men i en organisation, vad är då skillnaden i ledarskap mellan en chef och en ordförande?

Chefen har oftast företaget och dess ledning att förhålla sig till när det gäller spelreglerna. En ordförande går delvis efter organisationens stadgar och delvis efter styrelsens åsikter.

I styrelserummet har ordföranden makten att fördela ordet. Ordföranden har också makten att slå klubban i bordet med ett beslut som styrelsen fattar. Ett tips som jag har fått från en gammal räv är att alltid, med egna ord, säga det styrelsen beslutar innan klubban slås i bordet. Om någon säger emot kan man förtydliga beslutet eller ändra det innan klubban har slagit i bordet. Dessutom ger man här sekreteraren chansen att be om ett förtydligande om beslutet upplevs otydligt.

Vad gäller chefer så beror det lite på bransch. En chef i kundtjänst kanske inte behöver ha lika många bollar i luften som en chef inom äldrevården, där natt- och dagpersonal skall informeras. Men det beror helt och hållet på hur organisationen ser ut, och hur informationen flödar där.

Men det finns områden som tangerar. Du som har läst mitt inlägg kanske har märkt att det krävs lyhördhet av både chefen och ordföranden. Ibland krävs även handlingskraft av dessa ledare, även om det kan te sig på olika sätt.

Två personer tar i hand. — People av rawpixel. Licens: CC0.

När kommunikationen inte fungerar i en organisation

21 maj 2018 / kristoffer / Inga kommentarer

Jag tror att de flesta av oss är av åsikten att en fungerande organisation kräver god kommunikation. Alla bör ha ett hum om tre saker, enligt mig. Dessa är (1) ens (arbets)uppgifter, (2) vad som är på gång i organisationen och (3) vad organisationen gör. Här anser jag att ledningen drar det största lasset. Det vill säga chefer, eller ordföranden som pekar med hela armen var vägen är. När inget av tidigare nämnda saker fungerar, då leder det till frustration, särskilt för dem som är längst ned i ledet.

Jag är medlem i en större förening där jag emellanåt har upplevt kommunikationen varit rätt dålig nedåt. Många beslut skapas högre upp i hierarkin och dessa kommuniceras ned väldigt sent, eller genom omvägar. Nu är exempelvis dataskyddsförordningen nära, och först i december nämndes det i officiella kanaler internt att man arbetade med denna fråga. Dessutom ska man byta ut ett IT-verktyg i samband med att förordningen träder i kraft. Två stora förändringar som sker samtidigt, vilket jag ser som riktigt dåligt. Jag hör också frustration från andra förtroendevalda som inte får den information som de bör ha fått.

Vad jag inte förstår är varför man börjar officiellt gå ut med arbetet sista halvåret, när dataskyddsförordningen klubbades igenom april 2016. Även om jag känner till att man ska göra ett ordentligt förarbete innan förändring, upplevs det i detta sammanhang som att man väntar till sista sekund. Kommunicera snarare tidigt i de (interna) officiella kanalerna istället, tycker jag. Då har man motarbetat väldigt mycket negativitet från samtliga led.

Fel nummer 1: ”Vi och dem” i kommunikationen

Förmodligen klyscha nummer ett är ”vi och dem”. Detta är en grogrund för konflikter, när man avpersonifierar en grupp. Då gör man det enklare att skylla ifrån sig. Detta kan upplevas hända om man skapar ett nytt IT-verktyg som exkluderar vissa och inkluderar andra… Ytterligare avsaknad av transparens bidrar även till känslan av att man inte är inkluderad.

Fel nummer 2: Krackelerande kommunikation

Med hjälp av kommunikationen som verktyg ökar transparensen mot varandra. Förmodligen självklart för de flesta, men uppenbart inte alla. Det blir inte bättre av att ha en avsaknad av rutiner. Värst av allt är dock när rutiner finns men dessa inte tillämpas. Kanske inte så lätt när nuvarande verktyg inte stödjer processerna i organisationen, utan är bara ett förvirrande element att sätta sig in i.

Fel nummer 3: Avsaknad av förbättringsarbete

I en idealvärld behöver man nog inte ha med förbättringsarbete. Dock är den tanken orealistisk. Förbättringsarbetet måste vara med hela tiden, man bör ha rutiner för hur man tar emot synpunkter och arbetar med att göra organisationen bättre.

Något jag definitivt stör mig på är när man inte har något som kan liknas vid faddrar, av mer erfarna förtroendevalda. Med detta menar jag mentorer, som slussar in nya personer in i deras uppgifter och beskriver dels förväntningar men även hur man kan arbeta för att nå dem.

Summa summarum

Jag är dock inte bitter, även om mitt inlägg antyder det. Snarare vill jag med mitt inlägg visa att det är en ständig påminnelse att man alltid ska nämna sådant, till och med det som känns självklart. För så kan det ju vara, det som är självklart för A kanske inte är för B. Därför gäller det att säga det man vill ha sagt i god tid.

Även om det inte är självklart i mitt inlägg, så krävs det förstås att man nerifrån också uttrycker förväntningar och framförallt behov av hjälp. Men, du som läser kanske har märkt av att detta är ett kontinuerligt arbete. Jag vill även belysa att det först är när jag nerifrån ”skickar upp bollen” som jag upplever att man får bättre gensvar. Även om jag själv varit irriterad på situationen försöker jag alltid undvika att ta ut det på personen i fråga som hjälper mig, men är jag riktigt förbannad berättar jag att jag är det – på situationen – aldrig på personen jag talar med.

Bonusfakta

I organisationer finns många människor. Alla är ju olika, och vissa kan man uppleva som besvärliga. Dock är den inställningen inte bra vid kommunikation med just andra medmänniskor. Något jag tycker Morgan Alling på ett bra sätt beskriver i en timmas föreläsning hos DIK (facket för kultur och kommunikation, som de beskriver på sin webbplats). Föreläsningen finner du på Youtube, och jag rekommenderar den varmt.

När ska man använda Drupal?

3 maj 2018 / kristoffer / Inga kommentarer

Ofta har man kanske läst om det, att Drupal lämpar sig väl till vissa projekt. Som verktyg är det väldigt anpassningsbart, och man behöver inte kunna koda även om det är fördelaktigt. Ibland kanske man bör undvika att använda Drupal medan andra gånger ska man köra på. Jag kommer gå igenom när Drupal passar just ditt projekt.

0. Ha en färdig kravspec

Förmodligen givet för de flesta, men tyvärr inte alla. För det första, innan man bestämmer sig att använda något verktyg, är det väldigt viktigt att ha en kravspecifikation. Drupal skulle jag gärna vilja likna vid ett ramverk, som man ”klipper och klistrar” ihop till en sajt. Utan en given kravspecifikation kan det nämligen bli väldigt svårt att komma igång och faktiskt grotta ned sig i sajtbygget.

1. Du bygger en sajt för många

Drupal skiner igenom när man skapar en sajt för flera användare med olika roller. Exempel på tillämpningsområden kan vara om man använder ett system för intra- och extranät. Då kan förstås integration med LDAP vara viktigt, och kanske Single Sign-On (SSO). Här kan jag nämna projekten LDAP samt Webserver Auth. Används de senare rekommenderar jag att man använder Drupal 7, eftersom båda inte har fullt stöd ännu för Drupal 8.

Råkar du ha en webbredaktör kan du även behöva Linkit för att förenkla deras jobb.

2. Du behöver en anpassningsbar, modulär lösning

Ibland är man i behov av en lösning som fixas på 5 minuter, men som inte behöver anpassas mycket därefter. Drupal kräver drygt en halvdag för att lägga till och anpassa moduler som krävs i sajten.

3. Var inte rädd för att söka hjälp

Stöter man på patrull är det bra att känna till att Drupal har forum där man kan ställa frågor. Drupal har även en egen subdomän på Stackexchange. Mitt viktigaste verktyg är däremot en sökmotor. Vill man använda sig av en privat sökmotor kan jag tipsa om Startpage.com. Mig veterligen är det den enda som är granskad av tredje part att bejaka besökarnas sekretess.

Rättsväsendet tycker att det är ok med slapphet

20 april 2018 / kristoffer / Inga kommentarer

Jag läste nyligen ett pressmeddelande som Bahnhof släppte angående filmbolag mot fildelare. I pressmeddelandet kan man läsa om domslut som baserar sig på godtyckliga grunder utan att bevis ifrågasätts. Det som gör mig mest förvånad är att, enligt pressmeddelandet, har detta pågått i två år. Jag tappar iallafall hakan av det jag läste i det pressmeddelandet.

Vad gäller det tekniska i målen?

Målen handlar om att firmor använder ett tyskt program som heter MaverickMonitor. Problemet med programmet är att det inte är tillförlitligt. Det är inte enbart svenskar som har varit måltavlor, utan även människor från USA. John Huszar är en amerikan som blev förlagd att betala för upphovsrättsbrott. Istället för att acceptera domen valde han att anlita Dr. Kal Toth, som är en mjukvaruexpert, skriver Bahnhof i ett annat pressmeddelande. Experten utvärderade det program som pekade ut Huszar. I utvärderingen kom Dr. Kal Toth fram till att det fanns många punkter som ifrågasatte MaverickMonitors tillförlitlighet. Bland annat nämnde han att det fattades bevis för kvalitetsgranskning av programmet och att man kunde ifrågasätta resultatens korrekthet och tillförlitlighet. Därför ansåg Dr. Kal Toth att man inte kunde använda programmet som bevis i en rättegång. Bahnhof skriver förvisso att de inte kunnat styrka källan från en tredje part och är därför något försiktiga att dra slutsatser av fallet John Huszar.

Det största problemet är dock att den enda som (förmodligen) vet hur programmet fungerar utan och innan är de på mjukvaruavdelningen hos MaverickMonitor. Mig veterligen finns det ingen uttalad (öppen) standard som programmet arbetar utefter, utan matar ut listor med misstänkta IP-adresser. Hur den kommer fram till adresserna kan inte jag svara på. Men det gör det ännu viktigare att vara på sin vakt om man nu får sådana frågor tilldelade sig.

Inte ok med slapphet?

Gör din röst hörd och sprid ordet. Ju mer man talar om ämnet desto mer aktuellt blir det.

Bild där en hand pekar på länken "Add New" (lägg till nytt inlägg) i WordPress administrationsvy. — CMS av Pixelcreatures. Licens: CC0.

Moduler för Drupal som (jag tycker) är viktiga

19 april 2018 / kristoffer / Inga kommentarer

Moduler för Drupal är definitivt en viktig fråga. Men först en jämförelse av både WordPress och Drupal, bara för skojs skull. Kanske finns det någon läsare som undrar ”varför ska jag välja x över y”? Tanken med inlägget är att ge svar i den frågan.

Jag kanske har nämnt det tidigare, att jag gillar Drupal trots att det är något komplext. Jag gillar kommentaren som jag såg, förmodligen på en sida på Drupal.org, där olika webbpubliceringsverktyg jämfördes. Jag parafraserar kommentaren nedan, då jag inte kommer ihåg den exakt:

WordPress är som en smörkniv, medan Drupal är en Schweizisk armékniv.

Innebörden är ungefär den, att WordPress är byggd för att fungera för de flesta. Vill man specialisera sidan, så lär det genast bli svårare för den som äger sidan. Fördelen är dock att WordPress är väldigt enkelt att lära sig, eftersom sajtägare behöver kanske fem minuter innan man har en fullt fungerande (om än tom) webbsajt. Drupal å andra sidan gör inga antaganden av vilken typ av sida du vill ha. Istället ges du verktyg att anpassa sidan till mycket högre grad i jämförelse med WordPress.

Nackdelen med Drupal är dock den, att det kräver mer kunskap av webbsajtens innehavare. Olikt WordPress så tar det inte fem minuter att få en fullt fungerande sida. Lite skämtsamt skulle jag nog säga fem timmar, eftersom man ofta vill ha diverse moduler och kanske anpassa utseendet. Man märker också på communityt att det är rätt anpassat för programmerare, för man uppmanas att använda verktyg som webbprogramerare använder. Jag kan dock ta det i ett annat inlägg, eftersom jag nedan kommer presentera de viktigaste modulerna (enligt mig).

Viktiga moduler för Drupal

Modulerna som presenteras nedan har jag kategoriserat efter vad de gör, eller har för funktion. De hjälper sidans användbarhet. Alla moduler är i skrivande stund aktiva och aktuella för Drupal 8.

Utseende

Pathauto är en modul som skapar specialiserade URL:er automatiskt. Standardinställningen i Drupal genereral länkar som ser ut som www.example.com/node/123. Med Pathauto kan man istället skapa länkar med sidans rubrik, eller datum för skapande. Det finns förstås fler sätt, och dessa kan läsas i modulens konfiguration.

Pathauto kräver även modulerna Token och Chaos Tools (ctools).

Om man även vill modifiera administrativa gränssnittet är temat Adminimal. Till det bör man installera modulerna Admin Toolbar, som används av Adminimal Admin Toolbar.

Säkerhet

Drupal kommer inte med ett spamfilter, utan det får man lägga till i efterhand. Bland moduler som motverkar spam kan jag nämna Honeypot och Antibot. Deras approach skiljer sig åt något; Honeypot skapar ett gömt fält, som spambottar gärna fyller med data. Därav kan modulen bestämma vilka som är människor och vilka som är spambottar.

Antibot å andra sidan använder javascript för att filtrera bort spambottar. De flesta spambottar kör nämligen inte javascript och kan således inte registrera sig eller skriva kommentarer.

Inaktiva moduler som kanske behövs

Tänker man köra en blogg, eller nyhetssida, kan man eventuellt vara intresserad av att visa arkiv för månader och år. I skrivande stund har Drupal stöd för att visa arkiv, men denna funktion är inte påslagen som standard.

När modulen är aktiverad kanske man också vill lägga till ett ytterligare kriterium för blocket. Vanligtvis listar den nämligen vanliga sidor och inlägg skapta ett visst år och månad. Om man går till <drupals installationsmapp>/admin/structure/views/view/archive så får man lägga till Content: Innehållstyp (= Artikel) under ”Filterkriterier”.

Vidareutveckla sajt

För att verkligen bli ett ess med Drupal gäller det att lära sig. En resurs på nätet som jag stött på och är tacksam för är Webwash. Där kan man exempelvis lära sig att skapa en blogg med Drupal. Annars är förstås Drupals sajt också en nyttig resurs på webben. Om du vill lägga till ytterligare funktionalitet kan du antingen söka efter moduler för Drupal eller utveckla dem själv.