qvi.st

Kristoffer Qvists blogg om allt möjligt

På god väg mot polisstaten Sverige?

Nyheterna som skrivs anser jag idag är dyster läsning. Många av dem pekar på ett Sverige som alltmer blir ”polisstaten Sverige”. Notera att jag inte är en jurist och kan därför inte ge juridisk rådgivning.

Exempel på sådana nyheter är att regeringen vill ge polisen rätt att visitera resenärer, utan brottsmisstanke. Om förslaget går igenom, så gör förslaget det tidigast den 1 augusti i år. Ett annat exempel är att Polisen kanske får avlyssna alla i höst, utan konkret brottsmisstanke.

Tidigare har jag även skrivit om diverse förslag som också gått igenom. Bland annat har jag skrivit 1984 – ”äntligen” i Sverige. Då skrev jag om Polisens möjlighet att installera trojaner i mobiltelefoner hos i princip vilka de känner för.

Hur är lagen om att visitera personer idag?

Idag får Polisen enbart visitera personer inom ramen av en förundersökning. Citerar lagtexten nedan:

Om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa, får kroppsvisitation göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att söka efter föremål som kan tas i beslag eller i förvar eller som kan användas för att utföra en genomsökning på distans. Kroppsvisitation får också annars göras för att utröna omständigheter som kan vara av betydelse för utredning om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

Någon annan än den som skäligen kan misstänkas för brottet får kroppsvisiteras endast om det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att anträffas sådana föremål som avses i första stycket eller att det annars är av betydelse för utredningen om brottet eller om förverkande av utbyte av brottslig verksamhet enligt 36 kap. 1 b § brottsbalken.

Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig. Lag (2022:316).

28 kap. § 11 Rättegångsbalken

Utöver lagen i rättegångsbalken, så finns det även speciallagar. Som jag har förstått det har speciallagar företräde. I § 19 och § 19a Polislagen (1984:387) står när Polisen får kroppsvisitera personer, till exempel för att söka efter vapen eller farliga föremål.

Hur ser lagförslaget om kroppsvisitering ut?

Riksdagen har lagt ut betänkandet på deras webbplats [PDF]. Konkreta exempel på sådant som lyfts upp är att polisen kan få kroppsvisitera människor utan konkret brottsmisstanke vid gränsövergångar.

Tankar om framtiden – kommer polisstaten bli verklighet?

Jag misstänker att lagförslagen kommer att gå igenom utan några större protester. Problematiken med det hela är att det också går stick i stäv med rätten till ett privatliv. Tyvärr tror jag själv inte att det kommer bli något större rabalder om detta. I stället lär det nog bli större rabalder först efter att lagförslaget går igenom.

Min fundering är om det kan bero på att de flesta tänker att ”någon annan” löser. Tyvärr så lär det aldrig vara ”någon annan”. Vill man ha förändring så får man själv lösa det. Då tänker jag att man får starta diskussioner genom att till exempel prata med varandra. Folkbilda varandra. Och framför allt: informera politiker om varför man ska undvika lyfta dåliga lagförslag och klubba igenom dem.

Hur man lyckas lösa problem snabbare

En annan passande titel kanske hade varit hur man löser ett IT-problem utan att behöva ringa supporten… Fast det hade varit en sanning med modifikation – det händer ju att man behöver ta kontakt med IT-supporten i alla fall.

Men, när man har arbetat länge inom någon typ av supportyrke, så vet man att det finns ärenden som kan vara onödiga. Med det menar jag onödiga samtal och e-postmeddelanden som skapar nya ärenden. Det kan till exempel handla om att någon undviker att läsa instruktioner, skapar dubbletter av ärenden eller att inte ta till sig lösningsförslag.

Ju mer tid man lägger på att försöka hitta lösningen, innan kontakt med ett supportyrke, desto större sannolikhet är att man hittar lösningen och inte behöver vänta i telefonkö eller på ett mejlsvar. Dessutom kan en utförlig beskrivning av problemet vara bra i de allra flesta lägen.

Inlägget är skrivet med ett fokus mot dig som arbetar i en organisation med en IT-avdelning och inte som privatperson. Vissa tips som nämns här kan användas ändå och tillämpas även för privata problem. Några tips kan även kopplas mot andra områden utanför IT. Ta tipsen med en nypa salt, tipsen beror på mottagaren.

Steg 1: Sök på problemet, och använd nyckelord

Sökmotorer brukar vara bra verktyg för att söka sig till lösningsförslag. Ju mer man söker, desto bättre blir man på att hitta lösningen. Det kan handla om att söka i t.ex. Google, Bing, DuckDuckGo eller Startpage, för att nämna några exempel av sökmotorer.

I många organisationer finns det en så kallad knowledge base. Denna hanteras av IT-avdelningen. En svensk översättning av knowledge base skulle kunna vara kunskapsbas. Det är en samlad plats med problembeskrivningar av ofta förekommande fel, och lösningsförslag. Kunskapsbasen används både av IT-personal och övriga anställda.

Steg 2: När du inte hittar svaret, och kontaktar supporten – förklara tydligt

Kommer man ändå fram till vägs ände, och inte hittar svaret, så är det viktigt att uttrycka sig så enkelt som möjligt. På Reddit, ett internetcommunity, finns det ett forum som heter ”explain like I’m five”, eller ”förklara som om jag vore fem”. Användare på forumet kan fråga om komplexa frågor och få svaret förklarat i relativt enkla termer. Tänk lite likvärdigt i din kommunikation, förklara det problem du upplever på ett enkelt sätt. Vissa kanske kallar termen för klarspråk, men ”förklara som om jag vore fem” gör uttrycket snäppet vassare tycker jag.

Hur man uttrycker sig kan vara skillnaden mellan att få ett ärende löst på nolltid till att det tar onödigt länge. Jag har varit med om att personer som tar kontakt ”killgissar” på hur saker fungerar och gör då felaktiga antaganden. Därefter har jag fått en problembeskrivning som inte förklarar det faktiska problemet. I värsta fall kan det leda till att felavhjälpningen sker mot helt fel system.

Om möjligt, beskriv problemet gärna kortfattat

Håll gärna beskrivningen så kortfattad som möjligt. Det har hänt flera gånger att de jag pratat med kanske utvecklar deras problem i telefon i fem-sju minuter när själva felet kanske kunde lösts på mindre än en minut.

Det kan också vara e-postmeddelanden med lång text, ibland kopplat till äldre, nu helt irrelevanta ärenden. Det brukar oftast räcka med en kort problemformulering, som jag skriver mer om härnäst.

Exempel på en bra problemformulering

Ett exempel, som gör i alla fall IT-supportens arbete enklare, är om man nämner följande:

Jag har problem med program X. När jag ska göra Y händer Z. Jag förväntar mig att Å händer istället.

Då har du förklarat själva essensen som supportpersonalen behöver veta för att påbörja felsökningen; felet, förväntat resultat och faktiskt resultat. Det kan förstås finnas undantagsfall. I särskilt mer komplexa ärenden är det väldigt viktigt att förklara i så enkla termer som möjligt.

Steg 3: Följ instruktionerna

Antingen så får du svar på din fråga/ditt problem, eller så får du instruktioner som du behöver följa för att lösa felet. Tyvärr händer det ibland att någon, i stället för att faktiskt följa svaret/instruktionen, väljer att bråka istället.

Hjälper inte instruktionen kan du förstås återkoppla det. Det viktigaste är att alla steg i instruktionen har följts före återkopplingen.

Slutord

Jag kommer inte att ge någon support på något här. Vänd dig till rätt forum istället. Det viktigaste är om du väljer att be någon om hjälp är att du använder ett så tydligt språk som möjligt.

Fällan med gratisprogram

Jag läste Martin Appels krönika om bokföringsprogrammet Bokio för ett tag sedan. Det har varit ett gratisprogram, som nu ska börja ta betalt. Hade Bokio varit tydliga med det från början, så hade det nog inte varit något konstigt med det. Då kanske ingen krönika hade kommit heller. Däremot, att leverantören utlovar att programmet ska vara ”gratis för alltid” till sina användare, och sedan ändra ställning är en annan femma.

Att utveckla ett program, och kontinuerligt förbättra det tar tid och resurser. Jag har förståelse för att det också ska finnas ekonomiska incitament om man vill livnära sig på att leverera en produkt. Så det är inget konstigt med det alls. Men – har man lämnat ett löfte, som man sedan bryter – ger en dålig avsmak i munnen.

Det är inte bara Bokio som har kört med denna modell. Något liknande kan sägas ha hänt med CentOS, som kan sägas ha varit en kopia av Red Hats RHEL, minus alla Red Hats paket och support. Man kan på ett sätt säga att CentOS användare ”gratis” använt RedHats mjukvara utan att ge något direkt tillbaka till RedHat. Det har ändrats nu, ett tag efter att Red Hat tog över CentOS. I stället blir CentOS mer likt Fedora, ett system där Red Hat kan testa program innan de skjuts ut i skarp miljö i Red Hats egna operativsystem.

Ska man undvika gratisprogram?

Nej, det tycker inte jag. Det finns många program som i många fall är kostnadsfria, och som fungerar. Det finns många exempel som är gratis. Många utav gratisprogrammen är bra också, tycker jag, och kan även ha andra fördelar. Ett exempel är LibreOffice, som är ett alternativ till Microsoft Office. LibreOffice är också öppen källkod, vilket betyder att den aom kan programmera kan läsa dess instruktioner. Skulle man önska, så kan man även ändra dessa instruktioner. Det till skillnad mot proprietär programvara, där bara den som gjort programmet har instruktionerna och kan ändra dem.

Vad ska man tänka på?

Själv skulle jag vara restriktiv med program som lovar att de är ”gratis för alltid”. I största möjliga mån även försöka använda mig av öppen källkod. Till exempel undrar jag om Fribok hade varit ett alternativ för Martin. Fribok är också öppen källkod, baserad på JFS Bokföring och vidareutvecklad från det programmet.

Som jag förstår blev JFS Bokföring öppen källkod efter att dess utvecklare valt att sluta med programmets utveckling.

Man måste dock förstå att byte av ett IT-verktyg inte alltid sker på en handvändning. Mycket beror på hur mycket man känner igen sig i det nya verktyget, och om det är intuitivt. Kanske behöver man lite av det tänk som någon lär ha sagt, fritt översatt av mig:

Den produkt, som behöver en manual för att fungera, är trasig

Okänt ursprung

Personligen vet jag inte skillnaden mellan bokföringsprogrammen eftersom jag själv inte är en egenföretagare. Däremot tror jag att det kan vara intressant för vissa att kika närmre på.

Hyressättning i Sverige

Inlägget kommer att gå igenom hyressättning i Sverige, mer specifikt om bostadslägenheter. I Sverige finns olika hyressättningssystem, beroende på vilken typ av hyresrätt det gäller. Hyressättningen för bostadslägenheter sker oftast med ett förhandlingssystem. Man skulle kunna säga att en konsumentorganisation, eller företrädare för hyresgästerna, i många fall förhandlar hyran med hyresvärden. I vissa fall kan hyresvärden sätta hyran direkt hyran för lägenheterna utefter egna kalkyler.

Notera att inlägget inte är någon juridisk rådgivning. Juridiken kan vara snårig, så det är bättre att du tar kontakt med en jurist om du undrar något kring lagarna för hyressättningen. Lagarna beskriver dock hur hyressättningen får se ut – och det är därför som inlägget har flera referenser till lagar.

För lokaler (t.ex. affärslokaler) har Sverige ett system som mer liknar fri hyressättning. Mitt inlägg har däremot inriktningen bostadslägenheter, och behandlar därför inte lokaler.

Jag har även berört ämnet lite tidigare, i inlägget om januariavtalet ur ett bostadsperspektiv.

Dagens hyressättning i Sverige

Idag har Sverige framförallt tre hyressättningssystem; bruksvärdeshyra, presumtionshyra och egensatt hyra. Hur hyran bestäms står i 12 kapitlet ur jordabalken (SFS 1970:994) (även kallad för hyreslagen). Hur hyran sätts står i Hyresförhandlingslagen (SFS 1978:304).

Gällande uthyrning av villa eller bostadsrätt (förutsatt att det är en bostad) så gäller lagen om uthyrning av egen bostad (SFS 2012:978), eller privatuthyrningslagen.

Lite information om följande system kan även hittas hos Fastighetsägarna [PDF], som är ett flödesschema.

Hyra enligt bruksvärdessystemet

Bruksvärde innebär att hyran sätts utifrån lägenhetens standard. Lika lägenheter ska ha likvärdig hyra. Utgångspunkten är hyresgästers lokala värderingar för lägenheten. Det finns många saker som beaktas. Det är t.ex. Lägenhetens storlek, hur väl underhållen lägenheten är och tillgång till särskilda förvaringsutrymmen, för att nämna några exempel.

Viktiga saker som bestämmer bruksvärdet är de lokala förutsättningarna på orten. Hyran är här förhandlad mellan hyresvärd, eventuellt tillsammans med en fastighetsägarorganisation och hyresgästorganisation. I många fall i Sverige är hyresgästorganisationen Hyresgästföreningen – men det kan finnas lokala avvikelser.

En vidare utveckling av bruksvärdessystemet, men som ändå finns i denna kategori, är systematisk hyressättning, som Hyresgästföreningen har skrivit om. Även Sveriges Allmännytta har skrivit om systematisk hyressättning.

På följande sidor kan du läsa hur bruksvärdet bestäms:

Hyra enligt presumtionshyressystemet

Presumtionshyra innebär att hyran ska täcka lägenhetens produktionskostnad, och hyrorna ligger därför högre än om lägenhetens hyra skulle vara satt enligt bruksvärdet. Hyrorna är förhandlade mellan hyresvärd och hyresgästorganisation. Nybyggda lägenheter sedan mitten av 2006 har kunnat hamna i denna kategori. Lägenheterna kan vara här i uppemot 15 år, för att därefter gå in i bruksvärdessystemet. Lägenheterna kan inte heller jämföras som ”likvärdiga lägenheter” i bruksvärdessystemet – eftersom de lägenheterna är i ett annat system.

Egensatt hyra

En hyresvärd kan för nybyggda lägenheter även sätta hyran själv. Det förutsätter att en förhandlingsordning saknas. Hyrorna kan dock komma att prövas i Hyresnämnden, för att se om de är skäliga. Det är inte alltid enkelt att sänka en sådan hyra, enligt Hyresgästföreningens medlemstidning Hem & Hyra. Däremot så skriver Hem & Hyra att en hyressänkning ibland lyckas i Hovrätten.

Hur är det med hyressättningsavgiften?

För de lägenheter där hyresvärd och hyresgästorganisation har en förhandlingsordning kan det finnas en hyressättningsavgift. Det ska framgå i hyresavtalet att det finns en förhandlingsklausul för lägenheten. Avgiften betalar för den hyresförhandling som sker mellan båda parter. Önskar man att förhandla själv kan man höra av sig till sin hyresvärd.

Förslag om ”fri hyressättning i nyproduktion”

Uppdatering: Den 15 juli kom besked om att förslaget om ”fri hyressättning i nyproduktion” återkallas. Jag lämnar kvar texten nedan i arkiveringssyfte.

Det finns ett framtaget betänkande om ”fri hyressättning i nyproduktion” [PDF]. Denna del handlar inte om ”egensatt hyra”, där fastighetsägaren kan sätta sin egna hyra i nyproduktion. Det handlar istället om januariavtalets punkt 44.

Januariavtalet som sådant verkar ju inte finnas kvar – däremot är remissrundan av betänkandet fortfarande aktuell. Remissrundan är öppen till 7 september 2021.

Jag tycker att det blir intressant att se svaren – även om Januariavtalet inte verkar vara aktuell längre. Remissen har gått till många intressenter.

Reflektioner om ledarskap – hur kan det se ut?

Jag har tidigare skrivit lite smått om ledarskap i organisationer, men känner här att det vore roligt att dela med mig om mina reflektioner om ledarskap. Inlägget kommer att vara en djupdykning i ämnet.

Innehåll

Inledning

Jag har, för inte så länge sedan, gått en kurs som handlar om hur man ser på sin egna ledarskap. Det som jag tycker var intressant i kursen var att man verkligen fick gå in i sig själv. Kanske den största utmaningen i kursen var att i slutet tala 12 minuter om ämnet, med frågestund inkluderad.

Detta har varit väldigt roligt för min del och mycket lärorikt också. För att förbereda sig inför uppgiften har man som deltagare fått genomgå några lektionstillfällen. Under dessa tillfällen har man fått ta till sig information om bland annat gruppdynamik, olikheter och konflikthantering. Utöver det fick man även genomföra grupparbeten där man har fått reflektera över olika fiktiva scenarion.

Inlägget här kommer inte att handla om mitt egna ledarskap, snarare en reflektion över hur ledarskap kan se ut.

Egenskaper som är bra som ledare är förstås lite olika beroende på vilken roll man har. Det kan även variera beroende på situation. För kortare projekt kanske “styra med hela armen” behövs, men under ett långvarigt ledarskap behövs istället motiverande ledarskap.

I föreningsvärlden kan det te sig att man har ett visst ledarskap jämfört med företagsvärlden. Det finns många likheter också.

Kommunikation som redskap

– Och vad betyder det då?

En ständig fråga som alltid kom upp under de ledarskapskurserna som jag var i, var frågan “och vad betyder det då”?

Ofta när vi uttrycker saker, kan det kännas glasklart för oss. Andra tänker på deras sätt och då kan det hända att ens egna formulering inte är glasklart för dem. Råkar man ha otur kan uttryck även tas på helt fel sätt.

En konkret sak som kan vara otydlig är förkortningar. Detta gäller särskilt för att personer “utanför” inte fortsättningsvis ska vara där. Därför är det viktigt att förklara förkortningar.

Ett lästips från mig gällande klarspråk är Myndigheternas skrivregler som kan läsas via Institutet för Språk och Folkminnens webbplats. Även om det är riktat mot hur myndigheter ska skriva klarspråk, finns det många tips andra också kan ta del av. Klarspråk är även något som man bör ta till vid tal.

Motiverande ledarskap

Engagemang och positiva relationer smittar. För att få ett positivt arbetsklimat finns det några saker ledaren får ta hänsyn till. Fokus bör ligga i att vara lösningsorienterad snarare än problemfokuserad. Det betyder inte att blunda för problemen, snarare att tackla dem genom att fokusera på målet. Konkret betyder det att formulera om de negativa problemen till positiva motsvarande mål.

Exempel:

  • Problembeskrivning kontra målbeskrivning
  • Kännedom om tidigare bakslag kontra kännedom om tidigare framgångar
  • Problemanalys kontra målanalys
  • Erkänna misslyckanden kontra erkänna styrkor

Konflikthantering – kanske den största (och mest intressanta) punkten i ledarskap

Oavsett ledarskapsroll kommer konflikthantering att vara en del av ledarskapet. Som jag ser det kommer konflikter alltid att uppstå när två eller flera människor är inblandade. Vissa kanske kallar det för ett av två extremer; konfliktsyn och harmonisyn. Paradoxalt leder extremerna – trots namnen – till deras motsatta effekt. Jag skriver lite mer om dem längre ned.

Ledarna har skrivit lite om konflikter och konflikthantering.

Jag har också upplevt att under de flesta av de ledarskapskurser som jag har varit i så har just konflikthantering varit den punkt som de allra flesta deltagare vill ha mer utav. En reflektion jag har är att många av deltagarna vill ha verktyg att arbeta med konflikter. Svårigheten i det hela, tror jag, att det inte alltid finns ett “lätt” svar i alla konflikter.

En konflikt – vad är det egentligen?

Innan vi går närmre in på konflikthantering måste vi svara på frågan vad är en konflikt?

En konflikt uppstår

när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa och upplever att någon annan blockerar dem från att tillgodose dessa önskemål.

När blockeringen av viktiga önskemål kvarstår väcks frustration, som driver minst en av parterna att agera på ett eller annat sätt gentemot den andra parten.

Thomas Jordan, forskare i konflikthantering, enligt ledarna.se

Harmoni- och konfliktsyn

Det finns även två intressanta synsätt när det kommer till konflikter. Jag upplever att de runtomkring mig ofta föredrar harmonisynen, eftersom man då försöker hantera konflikten undvikande.

Konfliktsynen innebär att man ser konflikten som något positivt och en naturlig del i livet. Därigenom så har man en förståelse att konflikter uppstår och även en vilja till att lösa dem. Det leder då till harmoni.

Harmonisynen innebär däremot att man ser konflikter som något negativt och gör det yttersta att undvika konflikten. Man “sopar undan saker under mattan”. Detta kan förstås fortgå tills den dagen då droppen får bägaren att rinna över och man har kommit till en infekterad konflikt.

Eskalationsmodellen

Det finns en eskalationsmodell om hur långt konflikter har genomgått. Modellen är framtagen av Friedrich Glasl, och består av nio stadier. Det första stadiet handlar om spänningar, eller hårdnade ståndpunkter och det sista stadiet är “tillsammans in i avgrunden”.

Lite information om modellen finns på en äldre del av Göteborgs Universitets webbsidor. Dock nämner texten inga tips på hur man de-eskalerar, eller avväpnar konflikten. Fokus har i modellen varit mer att identifiera de olika stadierna i en konflikt.

Hur hanteras konflikter på bästa sätt?

Konflikter är olika, och det lär vara väldigt svårt att precisera samtliga olika konflikter som kan uppstå. Däremot är det oftast viktigt att konflikter hanteras tidigt, för att undvika att de eskaleras till värre och infekterade konflikter.

Det finns olika modeller för hur man hanterar konflikter. En modell som beskriver hur man hanterar konflikter kokar ner det till fem punkter:

  • Tillmötesgående, handlar om att ge efter för motparten i en konflikt.
  • Undvikande, handlar om att inte se konflikten i sig.
  • Konkurrens, handlar om att någon “vinner” i en konflikt på någon annans bekostnad
  • Samverkan, handlar om att båda parter “vinner”. Här får man kika över konflikten och se om det finns en annan, bättre lösning än den konflikten presenterar.
  • Kompromiss, handlar om att både ge efter och men också få något tillbaka. Lite som att alla parter förlorar, eftersom man har fått ge efter på ursprungskrav.

Några steg mot en konfliktlösning

Stegen som jag presenterar här är ingen universallösning gällande konflikter. Alla är konflikter är unika. Det viktiga för att komma till en konfliktlösning är dels att alla parter i konflikten är överens om att man är i en konflikt, och dels att man är villig att lösa konflikten.

  1. Kom fram till att man är i konflikt. Ett första steg till att avväpna, eller de-eskalera konflikten, kan börja ske då alla parter inser att man är i en konflikt.
  2. Tydliggör konflikten. Vad handlar själva konflikten om? Andra steget är att komma överens om vad konflikten handlar om.
  3. Kom överens om vägen till konfliktlösning. I ett tidigt skede utav en konflikt kanske det inte behövs en medlare, utan man kan prata direkt med de andra parterna. Har det däremot gått längre än så kan eventuellt en medlare behövas.
  4. Bara konfliktägarna kan lösa konflikten. Det finns ingen magiker som kan lösa konflikten åt någon annan. För att kunna lösa konflikten behöver de som är i konflikt tillsammans lösa den.
  5. Följ upp lösningen. Har konfliktlösningen gett önskvärd effekt? Har konflikten löst sig?

Sammanfattade reflektioner om ledarskap

Ledarskap är inte “en egenskap”, det är en samling av egenskaper. De delar som har presenterats i min blogg visar inte nödvändigtvis alla delar, utan skrapar på ytan. Förvisso presenterade jag en djupdykning i konflikthantering här, främst därför att den delen oftast (för många) är intressant.

Hur utvecklas man som en ledare då?

Genom att man har de rätta förutsättningarna. Man kan förstås läsa om det, lyssna på exempelvis poddar och kolla på videos. Själv upplever jag att gå kurser har varit till väldigt stor nytta: Bland annat tack vare att man har fått genomföra praktiska övningar.

Det allra viktigaste är förstås viljan att utvecklas.

Inaktivera Bing-sökningar i Windows 10, version 2004

I Windows 10, version 2004, visas Bing-sökningar som standard då man söker. Detta trots att man under Inställningar > Sökning har inaktiverat det under tidigare versioner. Istället måste man nu göra ändringar i Registereditorn (regedit.exe).

Vi får börja med att gå till följande plats:

Dator\HKEY_CURRENT_USER\SOFTWARE\Policies\Microsoft\Windows

För min egen del var jag tvungen att skapa en ny nyckel här. Det gör man genom att högerklicka på “Windows”-nyckeln, och välja “Nytt > Nyckel”. Namnge nyckeln till Explorer.

I nyckeln behöver vi även lägga till ett DWORD. Namnge det till DisableSearchBoxSuggestions och sätt dess innehåll till 1.

Sammanfattningsvis, för att inaktivera Bing-sökningar

Vi behöver gå till nedan plats i Registereditorn:

Dator\HKEY_CURRENT_USER\SOFTWARE\Policies\Microsoft\Windows\Explorer

Skapa ett DWORD som namnges till DisableSearchBoxSuggestions. Sätt dess värde till 1. Klart!

Tack till How-To Geek för denna värdefulla information!

LaTeX – ett annorlunda sätt att skriva dokument

Om du är IT-intresserad, eller akademiker kanske du redan har hört talas om LaTeX. För den som inte vet så är LaTeX ett typsättningssystem, allt ifrån matematiska formler till olika typer av dokument och presentationer. Tjusningen med systemet är att man slipper tänka på formateringen i ett WYSIWYG-system och istället fokusera på innehållet.

Man skulle kunna säga att man skriver ett märkspråk som omgiver det textinnehåll som man vill författa. Genom att göra på så sätt så behöver man inte lägga någon fokus kring designen av dokumentet. Programmet kommer att göra detta automatiskt åt en.

Man även programmera i TeX, dock har jag själv inte gjort det i en större utsträckning. Men det kan dock finnas tillfällen då jag kan se en viss nytta med detta. Ett exempel är dokument som i princip har samma utformning med enstaka skillnader.

Exempel av LaTeX-dokument

Ett exempel på LaTeX-kod kan se ut enligt nedan:

% Procenttecken anger kommentar i LaTeX-koden
% Först anger vi dokumentklass, och att vi använder A4-format
\documentclass[a4paper]{article}

% Därefter hämtar vi paket som vi kommer använda oss utav
% Vi hämtar ett svenskt språkpaket
\usepackage[swedish]{babel}
% Vi anger också att vi gärna vill ha UTF-8-kodning
\usepackage[utf8]{inputenc}

% Titel för dokumentet
\title{Dokumenttitel}
% Författare
\author{Författare}
% Man kan specifiera datum inuti måsvingarna nedan och avkommentera den raden. Annars
% kommer datumet för genereringen av dokumentet att visas.
%\date{}

% Nu börjar vi med dokumentet
\begin{document}
	% Kommandot nedan genererar titel, författare och datum på första sidan
	\maketitle{}
	
	% Nu börjar vi med ett element som skall centreras i dokumentet
	\begin{center}
		% Låt oss skapa en tabell med två kolumner där texten är vänsterjusterad
		% med lodräta linjer emellan raderna.
		\begin{tabular}{ |l|l| } \hline
			
			% & skiljer raderna åt och \\ skapar en ny rad
			A & B \\ \hline
			1 & 2 \\ \hline
		\end{tabular}
	\end{center}
	
	Därefter tar vi och skriver lite paragrafer för skojs skull.  Löksås ipsum färdväg söka när kanske enligt själv genom i ta vi ännu miljoner blivit har, att lax mjuka hans sig gamla söka bland omfångsrik vi det annat sorgliga. Häst omfångsrik dimmhöljd som dock räv händer vad om denna och, av där det tid enligt det sällan vad kom där sista, groda rot från rännil söka om ordningens gamla sista.
	
	Samtidigt och inom mot stora vemod dag om blivit ordningens, och rot verkligen bra lax fram och har, ta att själv se så ser regn sax. Nu att ingalunda stig smultron verkligen har brunsås göras, vidsträckt stora för gör färdväg varit ordningens, vi från i gamla kom plats dag. Regn söka ser själv helt mot gamla kom bra kanske, sällan kan flera och hans regn rot därmed, mot ska hela äng oss redan år verkligen.
	
	Ingalunda ordningens kanske dag precis fram faktor annan söka inom sax, blivit olika flera ser räv tiden stora hela därmed. Groda stig om kanske mjuka miljoner, groda tidigare vi hans sax omfångsrik, gör år räv när. Det om icke samtidigt sista är för gör det dunge, själv ingalunda räv precis sin vidsträckt annat ordningens gamla har, ännu stora händer flera från groda hela verkligen.
	
	Gamla åker trevnadens både helt söka se åker mjuka annat kanske det kom trevnadens strand sjö, kunde kom verkligen äng hela precis miljoner groda erfarenheter brunsås rot söka blivit flera. Blivit samma smultron tid nu kunde bra äng, samma kanske inom där från det sjö, nya bra häst tid som ser. 
\end{document}

Texten ovan kommer att generera något i stil med bilden nedan.

Dock är exemplet mycket enkelt och kanske inte väldigt användbart i sin enkelhet. Däremot när man kombinerar olika delar av LaTeX och utökar dess funktionalitet så lyser den. Därför används den bland annat då man skriver vetenskapliga rapporter och artiklar. Det är även användbart då man vill skriva böcker.

Andra exempel

Något som jag ser som “typiskt svenskt” är just dagordningar och protokoll för möten. Man kan ha löpande numrering i protokoll under ett år. Mallar som jag har hittat har inte passat mitt tycke. Bland dessa är en enkel mall för LaTeX och paketet “Minutes“. I slutändan skrev jag en egen mall som jag kan uppdatera allt eftersom.

Exempel av protokoll för styrelsemöte

Exemplet nedan är utformat efter min egna mall. För att det ska fungera så behövs en logotyp med “Logo.png” i samma mapp som .tex-filen finns. Saknar man logga så kan raden \fancyhead[L]{\includegraphics[height=24pt]{Logo.png}} kommenteras bort.

\documentclass[a4paper]{article}

%%%%% Först börjar vi med dokumentinställningarna %%%%%

% Importera viktiga paket till dokumentet
\usepackage[swedish]{babel}
\usepackage[utf8]{inputenc}
\usepackage[T1]{fontenc}
\usepackage{titling}

\usepackage[shortlabels]{enumitem}
\usepackage{hyperref}

\usepackage{graphicx}
\usepackage{fancyhdr}

% Importera typsnitt
\usepackage{tgbonum}

\usepackage[textwidth=17cm, bottom=2cm]{geometry}

% Dokumenttitel med organisation och datum
\title{\textbf{Dagordning styrelsemöte}}
\author{\textbf{Organisation}}
\date{20 juli 2020}

\renewcommand{\rmdefault}{ptm}
\renewcommand{\sfdefault}{ptm}

% Används för att få till loggan snyggt i dokumentet
\pagestyle{plain}
\renewcommand{\headrulewidth}{0pt}
\fancyhead[L]{\includegraphics[height=24pt]{Logo.png}}

% Ange mötesnummer nedan
\newcommand\meetingNumber{1}
% Kom ihåg att lägga i sista paragrafnummer från föregående protokoll.
% Skall dagordningen däremot börja på 1, skriv noll nedan.
\newcommand\previousLastParagraphNumber{0}
\newcommand\location{Plats}
% Justerare för mötet
\newcommand\minutesChecker{Anders Andersson}

%%%%% Nu skapar vi dokumentet %%%%%
\begin{document}
	% Säger åt TeX att använda ett Arial-liknande typsnitt
	\fontfamily{phv}\selectfont
	\maketitle{}
	\thispagestyle{fancy}
	
	% Säger åt LaTeX att använda ett "Times"-typsnitt härifrån
	\fontfamily{ptm}\selectfont
	
	% Information om styrelsen, för kännedom m.m.
	\begin{center}
		\begin{tabular}{ |l|l| } \hline
			Möte nummer & \meetingNumber \\	\hline
			% Omfång skapas automatiskt. Gå ned till "öppnande av mötet" för att ändra första punkt
			Omfång & \ref{FirstItem} -- \ref{LastItem}  \\ \hline
			Plats & \location \\ \hline
			Styrelsen & Sven Svensson \\
			& Johan Johansson \\
			& \minutesChecker \\ \hline
			Anmält förhinder & Erik Eriksson \\ \hline
			Gäst & \\ \hline
			För kännedom & Emma Andersson \\
			& Emma Johansson \\ \hline
		\end{tabular}
	\end{center}
	
	\begin{enumerate}[label={§ \arabic*}]\bfseries
		\setcounter{enumi}{\previousLastParagraphNumber}
		
		% \label{FirstItem} innebär att omfångets första nummer ges till \ref{FirstItem} under omfång
		\item\label{FirstItem} Öppnande av mötet
		
		\item Godkännande av dagordning
		
		\item Val av protokolljusterare \\
		\textmd{Förslag: \minutesChecker.}
		
		\item Godkännande av dagordning
		
		\item Föregående protokoll
		
		\item Mötespunkt
		
		\item Övriga frågor
		
		\item Nästa möte \\
		\textmd{Den 15 oktober.}
		
		\item\label{LastItem} Mötets avslutande
		
	\end{enumerate}
\end{document}

Ovan text genererar i slutändan nedan dokument. De röda boxarna visas enbart i PDF-läsare men inte i utskrivna dokument. De röda boxarna är referenser till paragraferna med samma nummer.

Om du finner exemplet användbart, så får du ta och göra vad du vill med det.

Latex-program

Jag vill gärna tipsa om två program; MikTeX samt TeXstudio. Båda program kan användas i en Windows-miljö. TeXstudio kan användas av andra operativsystem också.

MikTeX är ett verktyg för att installera på ett enkelt sätt installera TeX-paket. TeXstudio å sin sida kan användas för att skapa .PDF-dokument av .tex-filer.

Varför man ska vara misstänksam mot online-tjänster

Under den senaste tiden har användningen av olika samarbetsverktyg ökat markant. De flesta av dem är också så kallade “onlinetjänster”, eller “mjukvara som tjänst” om man översätter frasen Software as a Service ordagrant från engelska. Det är just det som flera idag populära verktyg är.

För att nämna några så kan jag ju ta upp exempelvis Microsoft Teams eller Zoom. Dessa har idag blivit populära verktyg att nå andra människor. Däremot finns det några frågetecken som man bör räta ut först:

  • Var någonstans sparas datan?
  • Vilka har tillgång till datan?
  • Hur säkra är programmen?

Äger man själv hårdvaran, och innehar programvaran i sina egna system, så har man större möjlighet att svara på frågeställningarna.

Säkerhet alltid en viktig aspekt

Om vi riktar in oss på Zoom, så har det dykt upp några säkerhetsincidenter på sistone. De ska visserligen arbeta för att lösa dem – om dessa inte redan är lösta i redan. Insikten bör dock vara en väckarklocka även om utvecklarna har lovat att arbeta mer med säkerheten i Zoom.

Något jag också undrar är om det finns oberoende kodgranskare. Det är nämligen en sak att utveckla ett verktyg, och själva testa så att koden är säker. Det är inte riktigt samma som att låta någon annan testa efter sårbarheter. Som utvecklare kan man förstås använda “defensive programming”. I stort handlar det om att göra kod läsbar, ha hög kvalité och att även ge programmet instruktioner om att bete sig någorlunda förutsägbart vid situationer det står inför oförutsedda händelser.

Nyhetsrapporteringen har ju även tidigare beskrivit Snapchats hantering av användardata hos dem. Mer specifikt hur de anställda hanterar användarnas (okrypterade) data. Nyhetssidor såsom Vice, Macrumors och CNET har berättat om dessa incidenter.

Allra bäst approach är nog att anta att programmen redan är hackade. Även om man gör program så säkra som möjligt utifrån de erfarenheter som man har samlat på sig idag, så kommer det alltid att finnas dem som söker efter nya vägar att ta del av hemlig information.

Alternativa, säkrare verktyg

Säkerhet är i och för sig ett subjektivt ämne. Mycket är möjligt att “komma runt”. I vissa fall kan det kräva djupare teknisk “know-how” för att ta del av den information som man vill komma åt. I andra fall kan en så kallad “script kiddie” komma runt säkerheten. Idag är dock program oftast såpass säkra att “social engineering” är mer populärt hos illasinnade hackare. Då behöver de nämligen inte ha samma tekniska kunskap, utan behöver vara bättre på att känna av människor.

Jag själv har en förkärlek till “open source”. Detta av lite olika anledningar – men kanske främst att koden kan granskas av oberoende. Dessutom kan man ofta hämta hem dessa verktyg och använda dem eller själv vara värd för dem. Det senare alternativet kan visserligen kräva lite mer teknisk “know-how”, men jag tycker att man vinner mycket på om man kan göra det.

Dock är inte verktyg säkra enbart för att de är baserade på öppen källkod. Det har ju funnits incidenter där sådana verktyg har haft sårbarheter också. Ett sådant var Heartbleed, vilket inträffade 2014. Då upptäcktes en bugg i biblioteket OpenSSL, vilket påverkade webbplatser som använde kryptering. Sårbarheten innebar att illvilliga hackare kunde komma åt webbservrars privata krypteringsnycklar, vilket innebar att krypterad kommunikation mellan en dator och en server skulle kunna avlyssnats, utan kännedom för de påverkade.

Fördelen mot proprietära verktyg, eller program som inte är open source, är att man här kan få “gratis” kodgranskare. Dessutom kan man även granska den kod av det program som man vill installera på sina system.

Samarbetsverktyg

Det finns lite olika samarbets- och/eller sociala verktyg med tanke på vad man vill göra. Ett exempel som jag kan tänka på är NextCloud Hub. Systemet fungerar dels som en fillagringsplats – men även som samarbetsverktyg. Man skulle kunna säga att NextCloud Hub fungerar ungefär som Microsofts “Office 365”, eller Googles “G Suite”.

Via NextCloud Hub kan man även köra videokonferenser, om man har appen “NextCloud Talk” installerad. Ibland kräver denna app mer handpåläggning, men det är helt upptill hur servern är konfigurerad. Av egen erfarenhet så har jag fått söka efter information om vissa inställningar som inte klart stod med i dokumentationen av NextCloud. Visserligen kan jag vara bortskämd med andra program som i mångt och mycket är “plug and play”.

Är man enbart ute efter videokonferenser kanske Jitsi Meet kan vara något. Själv har jag provat på verktyget, dock inte fullt it. Om man vill, så kan man också prova skapa ett mötesrum utan att ange namn eller e-postadress via instansen meet.jit.si. Det enda instansen ber om är att namnge mötesrummet. Man kan däremot efter skapandet av mötesrummet även göra det lösenordsskyddat.

Jag har däremot lyssnat en del på YouTube-kanalen “Nerd on the Street – Tech”. Skaparen av den kanalen har bland annat gjort en videoguide om att skapa en Jitsi-instans (på engelska). Som det förklaras i videon kan man även göra Jitsi-instansen helt lösenordsskyddad. Jag har själv (ännu) inte sett någon officiell dokumentation om hur man på bästa sätt konfigurerar skyddade möten. Eventuellt kan jag ha missat den delen från dokumentationen. Helt klart intressant i varje fall.

Säkerhet ska vara ett helhetstänk

Hur tråkigt än “säkerhet” kan låta så är det viktigt att det finns ett helhetstänk här. Oavsett hur många säkerhetsprogram eller prylar man köper, så är frågan i slutändan hur man använder dem, hur tänket kring säkerhet är annars och om dessa instanser är säkra till en början?

Ett exempel: Ett företag har ett passerkortssystem där samtliga besökare skall använda sig av passerkorten. Råkar någon säga sig vara anställd, utan att vara det, men ha “glömt” passerkortet kanske denne blir insläppt av en intet ont anande person som har passerkort. Där fallerade skalskyddet.

Ett annat exempel är mejl som informerar att “man måste återge sina användaruppgifter på tjänst X”. Detta är en vanlig variant av “phising”, där illasinnade personer använder sig av dessa mejl för att få tag på kontouppgifter.

Ett tredje exempel skulle kunna vara “smarta enheter” som man ansluter till hemmet.

På första exemplet bör man inte släppa in personer där besökare skall använda sig av passerkort. I andra exemplet ska man ta bort mejlet och inte ange några kontouppgifter över huvud taget. Vad gäller tredje exemplet så bör man tänka efter om man har behov av dessa. Vidare bör man även undersöka om enheterna använder sig av standardlösenord av tillverkaren och gärna ändra dessa. Jag kan rekommendera att läsa PC för allas artikel “hoten mot ditt smarta hem – och så säkrar du det” för tips.

För att inte bli ett för långt inlägg så tänker jag runda av här. Många smarta hem använder sig av ett moln varför det också inkluderades i slutet av detta inlägg.

NextCloud – lovande, men kan förbättras

Det är nog inte en hemlighet att jag är en anhängare av fri programvara och öppen källkod. Jag anser att de programmen bidrar väldigt mycket till samhället. Ibland upplever jag att projekten lovar kanske något över förväntan. Ibland kan orsaken också vara mindre bra dokumentation.

NextCloud är på ett sätt en konkurrent till Microsoft Office 365. Det kan centralt, på ens egna server, lagra filer. Man kan dela filerna och även modifiera dem i exempelvis ett ordbehandlingsprogram på servern. Dessutom finns möjlighet att lägga till appar, såsom chatt- och konferensappar.

Problemen som jag har upplevt har varit att dokumentationen varit något spretig. Ibland har felkonfigurationer uppdagats först vid “skarpt läge”, därför att dokumentationen har varit otydlig med uppsättningen. Jag förstår att man vill visa möjligheterna – men det får inte ske på bekostnad av att ha otydlig dokumentation.

Stöd för “Office”-programvara i webbläsaren

NextCloud har stöd kontorsprogram som kan öppnas i Webbläsaren. Idag stöds två olika valmöjligheter, både Collabora Online och OnlyOffice. Det tidigare alternativet är en online-variant av LibreOffice, och det senare en “Microsoft Office”-lik produkt.

Jag är kluven mellan OnlyOffice och Collabora Online som verktyg. Jag upplever OnlyOffice som mer estetiskt tilltalande. Samtidigt upplever jag Collabora Online mer som ett sant alternativ för “fri mjukvara” – även om OnlyOffice erbjuds med AGPL-licensen. Orsaken är att OnlyOffice har ett hårdkodat tak med maximalt 20 samtidiga öppna dokument.

Collabora Online upplever jag som mindre estetiskt tilltalande. Samtidigt är det även mer krångligt att sätta upp för NextCloud då en separat dokumentserver krävs. Man kan idag, via appar i NextCloud, få igång OnlyOffice.

Videokonferenser med Talk

NextCloud stödjer videokonferenser med Talk. Dock har det inte varit tydligt hur man sätter upp dessa. Istället hänvisas man till forumtrådar om att konfigurera stöd för videokonferens i Talk. Eller så får man läsa utvecklardokumentationen istället för administrationsdokumentationen.

Det största problemet är om man har server bakom en NAT – Network Address Translation – så behöver man konfigurera NextCloud ytterligare. Enkelt förklarat delar NAT på en publik IP-adress för fler enheter*. Idag är det vanligt i IPv4-nätverk på grund av att det finns ett begränsat antal IPv4-adresser.

Det som krävs är en “TURN”-server. TURN står för “Traversal Using Relays around NAT” och hjälper till då Nextcloud – och även klienten är bakom en NAT.

Det viktiga är också att en specifik nätverksport i servern är öppen – för att stödja TURN. Denna port ska även vidarebefodras från routern som är värd för NAT:en.

Slutsats

Trots vissa tillkortakommanden, så tycker jag att NextCloud är ett bra alternativ. Det finns ett aktivt team som arbetar med att förbättra mjukvaran. Samtidigt erbjuds även företagssupport av dessa program, varifrån projektet får sin finansiering.

*Tekniskt sett heter detta egentligen PAT, eller “Port Address Translation”.

Problemet med Mastodon m.fl.

Detta är enbart baserat på mina upplevelser. Jag skriver inte bara om Mastodon, utan även GNU Social och Pump.io. Dessa är några exempel av de öppna källkodslösningar som finns, och som fungerar liknande. Programmen är alternativ mot exempelvis Twitter och Facebook. Den största skillnaden är att du själv kan köra det på din server. Och att registrerade användare från server A kan hämta information från Server B.

Idén är god bakom samtliga anser jag. Tanken är att man som användare inte ska behöva låsa in sig hos EN leverantör, såsom Facebook eller Google. Dessutom kan man läsa källkoden om man vill. Dessa saker är jag inte emot.

Kräver dock många beroenden

Vad jag däremot har problem med är programmens “beroendehelvete” som någon uttryckte på engelska. Jag har förståelse att man som utvecklare inte vill återuppfinna hjulet. Jag förstår att man därför använder bibliotek, eller verktygslådor, som gör utvecklingen snabbare. Dock så skadar det användarvänligheten ibland. Visst kan jag ta mig an informationen, och leta efter lösningar fel som kan uppstå om så behövs. Men jag uppskattar att kunna slippa det och ha programmet körklart på fem minuter. För det är det användarvänlighet betyder, i min mening. Guiden för att installera Mastodon är något lång, kanske inte användarvänlig och kan göras mer säker. Följer man den så är det inte garanterat att installationen går igenom, varpå man får felsöka. Ett tips från mig är att köra kommandot nedan.

journalctl -u mastodon-*

Det kommer förmodligen att visa de fel som finns. I annat fall kan man köra något av följande kommando nedan:

journalctl -u mastodon-web

Eller:

journalctl -u mastodon-sidekiq

Eller:

journalctl -u mastodon-mastodon-streaming

Du kan läsa mer på Mastodons sida. De visar om tjänsten körs, om de har stött på något fel med mera.

Glöm inte GDPR

Dataskyddsförordningen, eller GDPR, kom som en EU-lag i maj 2018. Lagen kom med många nyheter. Bland annat ger lagen registrerade större rättigheter samtidigt som personuppgiftshanterare krävs på större ansvar. Som personuppgiftshanterare kan man också råka ut för större skadestånd än före förordningen.

GDPR ersatte i Sverige den något tandlösa personuppgiftslagen, PUL. Ett axplock av nyheterna som GDPR införde är följande:

När vi tar Mastodon som exempel så kan vi inte kontrollera samtliga instanser som kan ta del av information. Dessutom kan man inte kontrollera vilka instanser som man inhämtar information ifrån. För att förenkla min förklaring så tänker jag exemplifiera:

Kalles och Pers server (exempel)

Kalle har en server som heter kalles-social.info. Per har en annan server som heter pers-social.io. På sin server har Kalle namnet @kalle@kalles-social.info. På Pers server heter Per @fotboll4life@pers-social.io. Kalle hittar Per på Pers server, och börjar prenumerera, eller “följa” Per. Kalles server kommer då att inhämta alla inlägg som Per har gjort på sin server, och presentera dem på Kalles server.

Data som Per nu gjort publik kommer att finnas på Kalles server. Beroende på vad Per har skrivit kan det ju vara alltifrån inte så personligt identifierbar information till mer av det stuket. Hur mycket beror ju helt på hur öppen Per har varit med sin data.

Att då skriva ett användaravtal och policy som håller för denna datahantering lär vara svårt.

Lärdomar för Mastodon-teamet

Användarvänlighet är vad Mastodon och övriga behöver lära sig från WordPress. WordPress är väldigt enkelt; du laddar ned en .zip-fil, extraherar innehållet och kör (något förenklat). Visst behöver man en MySQL-databas och webbserver med stöd för PHP. Därefter tar det kanske fem minuter innan man är uppe och kör.

Jag har provat att ladda ned Mastodon till en server för att testa och se hur det fungerade. Det har varit lite varierat resultat på de instanser som jag provade installationen på.

De första försöken var ett misslyckande. Förmodligen kunde det ha att göra med något lite RAM-minne på den instansen. Även om jag lade till utökat swap-minne så kunde jag inte ladda ned de beroenden som krävdes. Dock var det svårt att utläsa hur mycket som krävdes, eftersom det inte står dokumenterat vilka hårdvarukrav som Mastodon har.

Efter lite arbete och en ny instans så kunde jag snart få igång en egen Mastodon-server. Det var ett intressant mjukvaruprojekt att testa, men inte något för mig.

« Äldre inlägg

© 2024 qvi.st

Tema av Anders NorenUpp ↑