Kristoffer Qvists blogg om allt möjligt

Kategori: Okategoriserade

Vad händer med Copyrightdirektivet?

Copyright-ikon, som får symbolisera copyrightdirektivet.
Copyright-ikon. Ikon av IO-Images. Licens: CC0.

EU har sedan en tid tillbaka funderat kring ett nytt copyrightdirektiv. Innehållet i copyrightdirektivet som ofta nämns i medierna är artikel 11 samt 13. I praktiken skulle det innebära att automatiserade system måste skapas för att antingen a) betala licensavgift till Copyright-innehavare, om man förhandsvisar material, eller b) automatiskt upptäcker och gallrar bort sådant innehåll.

Förslaget, som heter Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (2016/0280(COD)) har varit på bordet sedan 2016. Därefter har olika omarbetade förslag kommit fram, men ett beslut om att fastställa direktivet har ännu inte tagits och publicerats (2019-01-22).

Som det ser ut idag har förhandlingarna om upphovsrättsdirektivet strandat.

Personligen är jag emot direktivet. Som jag ser det kommer det att ge väldigt negativa konsekvenser på internet. Vi kan ta och kolla närmre på en aktuell plattform, som har användargenererat innehåll idag. Låt oss undersöka YouTube, som man kan säga har liknande funktionalitet som artikel 11 och 13 vill införliva.

Därför är jag emot copyrightdirektivet

YouTube använder sig av ett system som heter ”Content ID” för att automatiskt känna igen upphovsrättsskyddat material.
Content ID har utvecklats sedan 2007 och har hittills kostat Google åtminstone 100 miljoner dollar att utveckla. I korta drag jämför systemet uppladdat innehåll med en databas av upphovsrättsskyddat material. Initialt kanske det låter som en vettig idé. Det låter enkelt att man jämför a med b och därefter tar ett beslut. Problemet är att det i verkligheten är mer komplext än så Jag nämner tre anledningar nedan – men det finns såklart fler anledningar än så:

  1. Databasen kräver otroligt mycket utrymme
    Databasen kommer att kräva mycket utrymme – allt kopplat till ljud- och bildupptagning av material som det kan jämföra med.
  2. Olika länder har olika lagstiftning
    USA och Sverige har helt olika lagstiftning vad gäller upphovsrätt. I USA finns något som heter ”Fair use”, där man kan använda upphovsrättsskyddat material inom vissa specifika ramar.
  3. Systemet saknar mänsklig inblandning
    Systemet som sådant är väldigt automatiserat idag. Det saknas oftast mänsklig inblandning i att genomföra vissa beslut där det hade behövts

Man kan alltså säga – mot bakgrund av detta – att copyright-direktivet kommer att kräva automatiserade system som inte fungerar. Bara exemplet som jag gav tidigare – där ett system har utvecklats sedan 2007 men ändå inte fungerar fullgott idag – borde vara en fingervisning om att det förmodligen inte kommer att finnas ett fullgott system i framtiden.

#SaveYourInternet

Förbättra hemsidans SEO – eller relevans hos sökmotorer

Bild på processen kring sökmotoroptimering.

SEO”. Bild av geralt. Licens: CC0.

För att ens hemsida skall synas på Google, Bing och andra sökmotorer bör man ha en kommunikationsstrategi med den. Två viktiga frågor som man bör ställa sig är ”vad vill jag förmedla”, samt ”vad gör min sajt unik”. Därefter bör man utforma webbsajten utifrån svaren.

1. Håll dig uppdaterad vad gäller bästa praxis (best practice)

Bästa praxis är något som kan skilja sig från år till år. På nätet kan man finna många guider kring SEO, eller sökmotoroptimering. Google presenterar riktlinjer som man bör förhålla sig till för att förbättra sitt resultat i sökningar som genomförs.

2. Skriv högkvalitativt innehåll

Det allra viktigaste när du väl skriver något i din hemsida, är att innehållet är fräscht, relevant och håller en hög nivå. Du bör ha frågan ”är detta något jag själv vill läsa, om jag inte kände till innehållet”? Mitt tips är att ha någon som kan dubbelkolla innehållet, om denne finner innehållet intressant.

3. Förstå dina konkurrenter

Du kanske upplever att dina konkurrenter har bättre tur vad gäller synlighet i sökmotorer? Jag tycker att det är väldigt viktigt att kontrollera och se hur konkurrenterna förhåller sig till den egna sajten. Det är först då som man faktiskt kan förstå hur man kan förbättra sin egna sökmotoroptimering.

4. Mobilanpassa webbsidan!

De senaste åren har Google straffat hemsidor som inte är mobilanpassade. På sistone har de även gått åt hårdare i detta hänseende, och försämrat sökresultaten för de sajter som inte är mobilanpassade. Google tillhandahåller även ett test som man kan genomföra på sin sajt, för att undersöka hur enkelt det är att använda sidan med en mobil enhet.

5. Aktivera HTTPS

Bild där lås visas med texten HTTPS

För att förbättra placeringen bör sidan även erbjudas via en krypterad kanal. Man kan enklast se att det är en krypterad kanal om det finns ett hänglås i adressfältet och när adressen börjar med https://.

Ovan nämnda tips gäller i skrivande stund, men besöker du sidan i framtiden är möjligheten stor att det tillkommit mer i bästa praxis. Punkterna 1 – 3 kommer förmodligen alltid att vara aktuella, även om det är svårt att sia om framtiden.

Google och Microsoft erbjuder intressanta AI-utbildningar

Digital tolkning av artificiell inteligens.

Forward”. Bild av Kalhh. Licens: CC0.

Google och Microsoft har börjat erbjuda AI-utbildningar för den breda allmänheten. Idg.se skrev den 6 mars angående kursen som Google erbjuder, vilken erbjuds gratis. Enligt IDG anser Google att varje person som är teknisk bör lära sig detta, eftersom potentialen är stor i tekniken. Utbildningen kommer att erbjudas på engelska, spanska, koreanska, mandarin och franska.

Microsoft ska enligt IDG också ha startat en kurs kring maskinlärning. Enligt utbildningssajten Edx.org är kursen gratis, men ett certifikat kostar 99 USD. För att kunna delta i Microsofts utbildning måste man ha ett Azure-abonnemang, vilket man enligt utbildningssidan skall kunna få ett tidsbegränsat sådant kostnadsfritt.

Vad ingår i AI-utbildningarna?

Googles erbjudna utbildning finns hos deras hemsida för maskinlärning. Den innehåller bland annat programmeringsövningar, korta videor och textlektioner. Bra förkunskaper som kan behövas är lite algebra och statistik.

Microsofts erbjudna utbildning nås via Edx.org. Den innehåller nio kurser plus ett slutprojekt som skall ske i sex veckor. Därefter kan man köp ett certifikat för att visa att man genomgått kursen.

Bör man gå dessa utbildningar?

Själv ser jag förstås det som positivt att dessa kurser ges gratis. Kanske hjälper det att AI, enligt IDG, är hett på marknaden. Personligen ser jag dessa utbildningar som intressanta, däremot vet jag inte vad de skulle tillföra mig. Kanske främst eftersom jag inte läst systemutveckling, utan snarare systemadministration. Dock använder systemadministratörer gärna verktyg som automatiserar så mycket av det manuella jobbet som möjligt.

Bash-sårbarheten

Som ni kanske känner till har det nyligen uppdagats att Bash hade en sårbarhet (”shellshock”) som gjorde att elaka crackare skulle kunna ändra i vissa variabler för att kunna få root-access i en maskin som kör detta skal (National Institute of Standards and Technology, 2014a,b).

Något som jag har märkt är att en del personer tycker om att använda dessa situationer, då program som är av öppen källkod, bli kritiserat för att vara mindre säkert än ett program som är av proprietär källkod utan någon saklig debatt. Vilket jag förstås tycker är tråkigt. Jag menar inte att den ena eller andra lösningen är bättre vad gäller säkerhet, men man måste komma ihåg att säkerhet i sig är något subjektivt. Jag förstår förstås om man vill skapa en debatt där man säger att bara för att något är öppen källkod betyder det inte att det inte är säkert.

Vad jag har förstått, skall säkerhetsaspekten inte vara alltför olik i mjukvara som är öppen källkod eller låst programvara. Med detta menar jag då att det finns inte något entydigt svar som säger att den ena lösningen är bättre än den andra. Den enda större skillnaden är förmodligen att utvecklare av program som är av öppen källkod är bättre vad gäller att fixa buggar i programmen (Guido, S., 2011).

Med detta vill jag då säga att man gärna får debattera med mig om fri programvara/öppen källkod kontra låst programvara vad gäller exempelvis säkerhet, så länge man håller sig på det objektiva planet och har väl formulerade argument för sin tes.

Källor

National Institute of Standards and Technology. (2014a) Vulnerability Summary for CVE-2014-6271, [Online], Tillgänglig via: https://web.nvd.nist.gov/view/vuln/detail?vulnId=CVE-2014-6271 [2014-09-26].

National Institute of Standards and Technology. (2014b) Vulnerability Summary for CVE-2014-7169, [Online], Tillgänglig via: https://web.nvd.nist.gov/view/vuln/detail?vulnId=CVE-2014-716 [2014-09-26].

Shyren, G. 2011. Is open source security a myth? Communications of the ACM, 54(5), 130-140. doi:10.1145/1941487.1941516

Downtime, downtime, downtime

Ett ord som inte klingar väl hos sysadmins (och de som läser till att bli detta) är förmodligen ”downtime”… Idag har min webbserver fått utstå lite elak hantering av mig. Med elak menar jag installation, borttagning, ominstallation och avinstallation av diverse olika CMS-lösningar. Allt för att kunna få något enkelt att jobba med, tänkte jag. Men nej, har man Nginx som webbserver så är det klart att det skall strula då utvecklare har Apache som största målgrupp (och eventuellt IIS).

Kör man ett operativsystem med diverse program på SD-kort kommer dessa att slitas ut efter ett antal skrivningar… Därför är det förmodligen tur att de kort jag använder inte är de minsta.

Just nu får jag nog nöja mig med ett lite egenkomponerat system som fungerar ganska okej för mig. Det enda jag får kika på är hur jag skulle kunna få alla inlägg sökbara (och eventuellt enbart visa max ett antal inlägg vid huvudsidan… Fixat 25.09.2014) Men mer om det en annan gång!

Hej världen!

Såsom alla programmerare börjar deras första program med att skapa en känd rad text, tänkte jag likt dem börja med den kända raden text programmet producerar. Jag själv ser mig inte som en programmerare, utan snarare en ”driftare” som industrin kallar det för. Det vill säga, jag är en passionerad datoranvändare som gillar att se sambanden mellan hur datorer fungerar i nätverk och också hur de fungerar som enskilda maskiner. Och det är förstås roligt att hitta lösningen på ett problem som finns!

Denna webbserver som ni besöker just nu finns på en Raspberry Pi. Just nu har jag ett mindre nätverk med tre av dessa små kreditkortsdatorer, som jag ”leker” med för att jag tycker att det är kul. Kanske inte prestandamässigt världsklass, men man får många datorer för ett inte alltför dumt pris.

© 2022 qvi.st

Tema av Anders NorenUpp ↑