Jag har tidigare skrivit lite smått om ledarskap i organisationer, men känner här att det vore roligt att dela med mig om mina reflektioner om ledarskap. Inlägget kommer att vara en djupdykning i ämnet.

Innehåll

Inledning

Jag har, för inte så länge sedan, gått en kurs som handlar om hur man ser på sin egna ledarskap. Det som jag tycker var intressant i kursen var att man verkligen fick gå in i sig själv. Kanske den största utmaningen i kursen var att i slutet tala 12 minuter om ämnet, med frågestund inkluderad.

Detta har varit väldigt roligt för min del och mycket lärorikt också. För att förbereda sig inför uppgiften har man som deltagare fått genomgå några lektionstillfällen. Under dessa tillfällen har man fått ta till sig information om bland annat gruppdynamik, olikheter och konflikthantering. Utöver det fick man även genomföra grupparbeten där man har fått reflektera över olika fiktiva scenarion.

Inlägget här kommer inte att handla om mitt egna ledarskap, snarare en reflektion över hur ledarskap kan se ut.

Egenskaper som är bra som ledare är förstås lite olika beroende på vilken roll man har. Det kan även variera beroende på situation. För kortare projekt kanske “styra med hela armen” behövs, men under ett långvarigt ledarskap behövs istället motiverande ledarskap.

I föreningsvärlden kan det te sig att man har ett visst ledarskap jämfört med företagsvärlden. Det finns många likheter också.

Kommunikation som redskap

– Och vad betyder det då?

En ständig fråga som alltid kom upp under de ledarskapskurserna som jag var i, var frågan “och vad betyder det då”?

Ofta när vi uttrycker saker, kan det kännas glasklart för oss. Andra tänker på deras sätt och då kan det hända att ens egna formulering inte är glasklart för dem. Råkar man ha otur kan uttryck även tas på helt fel sätt.

En konkret sak som kan vara otydlig är förkortningar. Detta gäller särskilt för att personer “utanför” inte fortsättningsvis ska vara där. Därför är det viktigt att förklara förkortningar.

Ett lästips från mig gällande klarspråk är Myndigheternas skrivregler som kan läsas via Institutet för Språk och Folkminnens webbplats. Även om det är riktat mot hur myndigheter ska skriva klarspråk, finns det många tips andra också kan ta del av. Klarspråk är även något som man bör ta till vid tal.

Motiverande ledarskap

Engagemang och positiva relationer smittar. För att få ett positivt arbetsklimat finns det några saker ledaren får ta hänsyn till. Fokus bör ligga i att vara lösningsorienterad snarare än problemfokuserad. Det betyder inte att blunda för problemen, snarare att tackla dem genom att fokusera på målet. Konkret betyder det att formulera om de negativa problemen till positiva motsvarande mål.

Exempel:

  • Problembeskrivning kontra målbeskrivning
  • Kännedom om tidigare bakslag kontra kännedom om tidigare framgångar
  • Problemanalys kontra målanalys
  • Erkänna misslyckanden kontra erkänna styrkor

Konflikthantering – kanske den största (och mest intressanta) punkten i ledarskap

Oavsett ledarskapsroll kommer konflikthantering att vara en del av ledarskapet. Som jag ser det kommer konflikter alltid att uppstå när två eller flera människor är inblandade. Vissa kanske kallar det för ett av två extremer; konfliktsyn och harmonisyn. Paradoxalt leder extremerna – trots namnen – till deras motsatta effekt. Jag skriver lite mer om dem längre ned.

Ledarna har skrivit lite om konflikter och konflikthantering.

Jag har också upplevt att under de flesta av de ledarskapskurser som jag har varit i så har just konflikthantering varit den punkt som de allra flesta deltagare vill ha mer utav. En reflektion jag har är att många av deltagarna vill ha verktyg att arbeta med konflikter. Svårigheten i det hela, tror jag, att det inte alltid finns ett “lätt” svar i alla konflikter.

En konflikt – vad är det egentligen?

Innan vi går närmre in på konflikthantering måste vi svara på frågan vad är en konflikt?

En konflikt uppstår

när en eller flera parter har önskemål de inte är villiga att släppa och upplever att någon annan blockerar dem från att tillgodose dessa önskemål.

När blockeringen av viktiga önskemål kvarstår väcks frustration, som driver minst en av parterna att agera på ett eller annat sätt gentemot den andra parten.

Thomas Jordan, forskare i konflikthantering, enligt ledarna.se

Harmoni- och konfliktsyn

Det finns även två intressanta synsätt när det kommer till konflikter. Jag upplever att de runtomkring mig ofta föredrar harmonisynen, eftersom man då försöker hantera konflikten undvikande.

Konfliktsynen innebär att man ser konflikten som något positivt och en naturlig del i livet. Därigenom så har man en förståelse att konflikter uppstår och även en vilja till att lösa dem. Det leder då till harmoni.

Harmonisynen innebär däremot att man ser konflikter som något negativt och gör det yttersta att undvika konflikten. Man “sopar undan saker under mattan”. Detta kan förstås fortgå tills den dagen då droppen får bägaren att rinna över och man har kommit till en infekterad konflikt.

Eskalationsmodellen

Det finns en eskalationsmodell om hur långt konflikter har genomgått. Modellen är framtagen av Friedrich Glasl, och består av nio stadier. Det första stadiet handlar om spänningar, eller hårdnade ståndpunkter och det sista stadiet är “tillsammans in i avgrunden”.

Lite information om modellen finns på en äldre del av Göteborgs Universitets webbsidor. Dock nämner texten inga tips på hur man de-eskalerar, eller avväpnar konflikten. Fokus har i modellen varit mer att identifiera de olika stadierna i en konflikt.

Hur hanteras konflikter på bästa sätt?

Konflikter är olika, och det lär vara väldigt svårt att precisera samtliga olika konflikter som kan uppstå. Däremot är det oftast viktigt att konflikter hanteras tidigt, för att undvika att de eskaleras till värre och infekterade konflikter.

Det finns olika modeller för hur man hanterar konflikter. En modell som beskriver hur man hanterar konflikter kokar ner det till fem punkter:

  • Tillmötesgående, handlar om att ge efter för motparten i en konflikt.
  • Undvikande, handlar om att inte se konflikten i sig.
  • Konkurrens, handlar om att någon “vinner” i en konflikt på någon annans bekostnad
  • Samverkan, handlar om att båda parter “vinner”. Här får man kika över konflikten och se om det finns en annan, bättre lösning än den konflikten presenterar.
  • Kompromiss, handlar om att både ge efter och men också få något tillbaka. Lite som att alla parter förlorar, eftersom man har fått ge efter på ursprungskrav.

Några steg mot en konfliktlösning

Stegen som jag presenterar här är ingen universallösning gällande konflikter. Alla är konflikter är unika. Det viktiga för att komma till en konfliktlösning är dels att alla parter i konflikten är överens om att man är i en konflikt, och dels att man är villig att lösa konflikten.

  1. Kom fram till att man är i konflikt. Ett första steg till att avväpna, eller de-eskalera konflikten, kan börja ske då alla parter inser att man är i en konflikt.
  2. Tydliggör konflikten. Vad handlar själva konflikten om? Andra steget är att komma överens om vad konflikten handlar om.
  3. Kom överens om vägen till konfliktlösning. I ett tidigt skede utav en konflikt kanske det inte behövs en medlare, utan man kan prata direkt med de andra parterna. Har det däremot gått längre än så kan eventuellt en medlare behövas.
  4. Bara konfliktägarna kan lösa konflikten. Det finns ingen magiker som kan lösa konflikten åt någon annan. För att kunna lösa konflikten behöver de som är i konflikt tillsammans lösa den.
  5. Följ upp lösningen. Har konfliktlösningen gett önskvärd effekt? Har konflikten löst sig?

Sammanfattade reflektioner om ledarskap

Ledarskap är inte “en egenskap”, det är en samling av egenskaper. De delar som har presenterats i min blogg visar inte nödvändigtvis alla delar, utan skrapar på ytan. Förvisso presenterade jag en liten djupdykning i konflikthantering i detta inlägg, främst därför att den delen oftast (för många) är intressant.

Hur utvecklas man som en ledare då?

Genom att man har de rätta förutsättningarna. Man kan förstås läsa om det, lyssna på exempelvis poddar och kolla på videos. Själv upplever jag att gå kurser har varit till väldigt stor nytta: Bland annat tack vare att man har fått genomföra praktiska övningar.

Det allra viktigaste är förstås viljan att utvecklas.